Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ovanligt stor äggkull i ett bo af den fläckiga sumphönan (Porzana porzana) samt fågelns tillvägagångssätt att reducera densamma. Af V. A. Engholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OVANLIGT STORA ÄGGKULLAR
55
däst 2 rötägg funnos kvar, för öfrigt äggskal. Då den fläckiga
sumphönan är en tämligen sällsynt fågel, beslöt jag att taga
redet ur starrtufvan för härv. museum; nu visade det sig, att
djupt ned i redet voro de försvunna äggen nedgräfda. Dessa
nedgräfda ägg voro alla orufvade, hvilket visade sig vid
urblås-ningen, och skilde sig från dem i balen genom en mörkare
färg, troligen af den orsak, att de icke varit utsatta för
solljuset. Härmed en förklaring på, hur äggkullen reducerats. Af
instinkt eller beräkning hade nämligen fågeln själf minskat
äggkullen, då den icke ansåg sig kunna rufva alla äggen eller
draga försorg om den blifvande stora barnaskaran. Af pietet
för äggen eller måhända af ordningssinne hade han icke, som
kunde tyckas enklast, kastat ut dem ur boet, utan gifvit dem
en hederlig begrafning i starrtufvan.
Riktigheten af min förmodan, att det var 2 hönor, som
värpt i samma bo, framgick ytterligare däraf, att jag d. 12 juni
fann ett nytt rörhönsbo alldeles i närheten af det nu omtalade,
likaledes i en starrtufva, innehållande 12 ägg. Äfven denna
höna såg jag med långsamma steg smyga från boet; hon
stannade för några ögonblick på en öppen plats, så att jag noga
kunde taga henne i betraktande; ett tillfälle, som icke ofta
erbjuder sig. Rörhönans vana att icke flyga från boet som de
flesta fåglar gör, att hennes bo sällan anträffas, och då hon
därjämte för det mesta vistas i vassen och bland starren, ser
man henne sällan, hvilket allt gör, att hon anses vara en
mycket ovanlig fågel, hvilket icke är fallet här vid Tåkern. Sitt
karakteristiska läte låter hon äfven sällan höras, i motsats till
hennes släkting kornknarren,
Sannolikt hade dessa 2 hönor värpt i det l:sta boet, men
hade den ena fått vika, när rufningen började, och då byggt
sig ett nytt, det senast funna.
Äggen i detta 2:dra bo voro orufvade, hvilket bevisar, att
det var lagdt senare än det l:sta, där äggen vid samma tid
voro långt rufvade.
Af en händelse och egendomligtnog fick jag vid min hemkomst
från Tåkern samma dag, som jag funnit de öfvertaliga äggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
