Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ovanligt stor äggkull i ett bo af den fläckiga sumphönan (Porzana porzana) samt fågelns tillvägagångssätt att reducera densamma. Af V. A. Engholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HVALARNES HÄRSTAMNING
6 5
framhåller angående denna, att den med afseende på tänderna
ännu står ungefär på samma ståndpunkt som den ofvan
omtalade Protocetus, ehuru bakersta kindtanden hade taggig kant,
men däremot var kroppen att döma efter kotornas utseende
mera hvalartad såsom hos släktet Zeuglodon, som var vida
utbredt i alla haf under mellersta eocentiden, såsom fynd i
Europa, Amerika och på Nya Zeeland ådagalägga.
Från lager, som ligga något öfver dem, i hvilka
Prozeu-glodon-restema anträffades och som sålunda äro yngre än
dessa och tillhöra mellersta eocentidens senare del, erhöll
Dames lämningar af en urhval, som han år 1894 beskref under
namn af Zeuglodon osiris. Samma art blef därefter på bättre
material utförligare beskrifven af Strömer 1903. Den har ett
långsträckt, långt och jämnt sluttande kranium med långt
nosparti, som bildas af mellan- och öfverkäksben.
Näsbenen äro korta, så att näsöppningen härigenom blir flyttad
långt bakåt, till och med bakom nosens midt. Pannbenen ha
framtill breda utskott, som öfvertäcka ögonhålorna såsom hos
nutida hvalar, ett förhållande, som dock började framträda
redan hos Protocetus. Nackkam och hjässkam finnas ännu,
och nackens ledknappar äro mera utstående än hos de äkta
hvalarne, hvilket tyder på mera rörligt hufvud. Okbenet är
en rak spång men kraftigare än hos delfinerna. Den långa
underkäken har ett bredt och uppstigande kronutskott, hvilket
jämte hjässkammen tyder på, att tuggmusklerna ännu hos
Zeuglodon voro starka. Framtill funnos 3 kägelformiga
framtänder och en liknande hörntand. Den första mellantanden
är äfvenledes konisk och har en rot. De tre följande äro
hoptryckta triangulära med små taggiga kanter och två rötter.
De två äkta kindtänderna i öfverkäken äro också hoptryckta
med småtaggig bakre kant, men ha något olika form.1
Underkäkens tänder äro liknande, men där finnas 3 äkta
kindtänder. Ryggkotorna likna i flera afseenden hvalarnes, men tagg-
1 Det aftagande i storlek bakåt, som gjorde sig gällande med afseende pá
de äkta kindtänderna redan hos Protocetus, har sålunda här gått så långt, att
bakersta kindtanden i öfverkäken försvunnit.
Fauna och Flora 1911. Häft. 2. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
