Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En iakttagelse öfver renens knäppning. Af Erik Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
FAUNA OCH FLORA
mas, men då däremot hål- och handlofslederna bajaes och
sträcktes, hördes ljudet skarpt och tydligt. Vid försök med
andra leder högre upp på benen blef resultatet återigen
negativt. Tyvärr kunde problemet inte kommas närmare inpå
lifvet, ty då dissikeringsförsök gjordes, upphörde knäppningen,
troligen beroende på, att dödsstelhet började inträda.
Det torde genom detta experiment vara bevisat, att den
gamla åsikten om klöfvarna som säte för knäppningen är
oriktig, och att man i stället har att söka ursprungsorten högre
upp i vristerna och handlofvarna. Problemet har sålunda
blifvit något förändradt, men tydligen långt ifrån löst. Efter det
experimentella fastställandet af lokalen1 för knäppandet,
återstår gifvetvis den vida svårare frågan om mekaniken för
detsamma, och om denna vet jag intet som helst.2 Man skulle
visserligen a priori kunna tro, att man från ett helt annat
område — människoanatomien — skulle kunna få viktiga
vinkar om renproblemets lösning, detta på grund af den slående
likhet, som finnes mellan de regelbundna knäppningarna hos
renen3 och de tillfälliga ljuden af samma slag i människans
1 Som. bevis på hörselsinnets beroende af förutfattad mening vill jag
framhålla, att jag efter det nämnda experimentet icke längre kan höra ljudet utgå från
klöfvarna. Af mig hörs det numera alltid lokaliseradt till handlofven eller hälen.
2 Det är här min plikt att framhålla, det jag troligen icke är den första,
som hyst åsikten, att knäppningen utgår från ett ställe högre upp i benen än
tårna. I sitt stora arbete »Om Lappland och lapparne», Stockholm 1873, sid.
65, yttrar nämligen G. v. Duben efter att ha anfört såväl Linnés som Nilssons
och Hollstens åsikter: »Ingendera förklaringen af ljudets uppkomst torde dock
vara riktig. .. Det påminner lifligt om ljudet vid de s. k. andeknackningarna och
måste, liksom detta, ha sin orsak i senorna för musculus tibialis posticus
(muskeln bakom skenbenet) eller för andra fotens sträckmuskler glidning i deras
fåror». Speciellt yttrandet om m. t. p. torde här peka på, att v. Duben hyste en
liknande uppfattning som den i föreliggande uppsats häfdade. Det är emellertid
att märka, att Ekman har en annan åsikt om v. Dubens ställning i frågan.
Efter att ha framhållit, hur Hollsten förlägger knäppningen till det inre af tårna,
säger han (1. c. sid. 31) »was auch v. Duben tut». Detta strider tydligen mot
det ofvan citerade »Ingendera» och väl också mot termen m. t. p., hvarför denna
tydning af v. Dubens yttrande väl knappast kan vara riktig.
3 Det bör här påpekas, att knäppningen är helt och hållet oberoende af
renens vilja. På densamma kan sålunda icke tillämpas något teleologiskt
resonemang af exempelvis den art, att knäppningen skulle ha uppkommit för att tjäna
något bestämdt biologiskt ändamål. Man kan därför icke fullt gilla Hollstens
åsikt, då han säger (1. c. sid. 125): »Försynen har ej utan orsak lämnat dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
