Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Små ströftåg i Brittiska Ost-Afrika. Af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. LÖNNBERG, SMA STRÖFTÅG I BRITTISKA OST-AFRIKA I 27
som Kongoni hade trott, utan till en bronsgök (Chrysococcyx
klaasi). Äfven den är dock en vacker fågel med bronsgrön
och delvis kopparröd glans. I träden vid skogsbrynet voro
några rätt stora svarta mesar med hvitt på vingen och på
undersidan (Parus albiventris) sysselsatta med att undersöka löfverk
och grenar alldeles som talgoxarna här hos oss. Tämligen stora
blågrå flugsnappare med hvit ring kring ögat (Dioptrornis) äro rätt
vanliga och likna i lefnadssätt våra flugsnappare. På torra kvistar
sutto små biätare (Melittophagus oreobates) och vaktade på rof.
Då och då skjuta de upp som pilar i luften, flyga kring några tag
som svalor, då deras gröna, gula, rödbruna och blå dräkt glänser
i solskenet. Ännu prydligare äro dock de små honungsfåglarna
(Cinnyris falkensteini), som glittra i metallgrönt och violett
och undertill äro gula. En annan större dylik art (Nectarinia
kiUminensis) har förlängda stjärtfjädrar och ser nästan svart ut,
ehuru den vid närmare påseende är bronsglänsande. Båda*
dessa ha dock förut införlifvats i samlingen och intressera
därför mindre just nu, men i buskarna skymtar en
rödstjärtliknande fågel, som jag ej har förut, och efter ett försiktigt
manövrerande lyckas jag få den. Det är en Erythropygia.
Brun rygg, röd stjärt och hvit ögonbrynsstrimma är det mest
utmärkande för den. Sedan jag ytterligare skjutit en liten
skatfink (Spermestes cucullatas) och konstaterat, att den väst
liga rasen med en bronsgrön fläck på sidan sträcker sin
utbredning ända hit, skickas kikuyu-pojken tillbaka till staden
med fåglarna, och Kongoni och jag vända oss mot skogen. Vi
genomtränga ett skogsband och komma ut på en liten slätt,
bevuxen med knähögt, grenigt gräs. Här varsna vi en brun,
långsvansad ödla (Mabuia), som slingrar fram som en liten
orm ofvanpå gräset. Den hade därvid en utomordentligt god
hjälp af den långa svansen, som bar upp henne. Den infångas
och stoppas i en bleckburk tillsvidare. Vi kommo så in i
skogen igen. Den var här mycket tät, och buskar och lianer
bildade nästan ogenomträngliga snår. Endast djupt nedhukad
kan man sakta taga sig fram. Oupphörligen fastna taggar af
slingerväxterna i kläder eller skinn. Särskildt var det obe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
