Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några svenska forskningsresor från föregående tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA FORSKNINGSRESANDE UNDER ÄLDRE TIDER 217
verka godt, och de första dagarna blir sjuklingen betydligt bättre,
men detta var blott af tillfällig natur, och den 11 juli kl. half tio
på morgonen dör den verksamme mannen, endast 31 år gammal.
Sorgen var stor, och ej heller lindrades den genom
befolkningens oginhet och muhammedanernas ovilja mot de kristna,
som vid ett sådant tillfälle som döden visar sig värre än
annars. På anvisning af domaren fick man köpa en plats för
begrafningen, men då en bevattningsränna för kringliggande
fält gick här i närheten, blefvo jordägarna uppbragta; vattnet
kunde förpestas af franken och skörden förstöras. Man fick
då annan plats längre bort; men så uppstod ny svårighet att
få bärare. Ändtligen fick man sex man, som kommo mellan
klockan 3 och 4 på natten den 12 juli, för att ej kamraterna
skulle upptäcka deras förehafvande att forsla liket af en otrogen
hund. Niebuhr själf var dålig, och endast Cramer,
Bauren-feind och ett par infödda tjänare voro vittnen till den dystra,
sorgliga begrafningsakten, som ägde rum i nattens mörker och
under största skyndsamhet i ängslig oro för våldsamheter från
befolkningens sida.
Sedan denna sorgliga plikt var uppfylld, fortsatte
expeditionen till Sana, där man fick höra, att de roflystna araberna
åter gräft upp den jordade för att undersöka kistan, om där ej
var några klenoder att finna, och sedan lämnat liket obegrafvet.
Ståthållaren hade då ålagt en jude att åter begrafva det,
hvarför denne skulle erhålla kistan i belöning.
Från Sana fortsätter sedan expeditionen åter till Mocka,
där den på ett engelskt fartyg fortsätter till Indien, som också
enligt reseplanen skulle undersökas. Under sjöresan dör
emellertid både Baurenfeind och den andre svenske deltagaren,
Berggren, och för Indiens klimat stryker också v. Cramer
med i februari 1764. Niebuhr är då alldeles ensam, men håller
dock tappert ut. Först i november 1767 återkommer han till
Köpenhamn efter en lång hemresa landvägen öfver Persien,
Syrien, Turkiet, Polen och Tyskland.
Han har emellertid redan förut skickat hem Forskåls papper
och samlingar, och samtidigt med att han ordnar och ger ut sina
Fauna och Flora 1911. Häft. 5. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
