Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkning af fjällvråkar. Af G. Kihlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
FAUNA OCH FLORA
upp i de ganska höga, af regnet slippriga tallarna, eljest hade
antalet nog blifvit större. Det återstår nu att se, om detta
relativt ringa antal märkta vråkar kommer att gifva något
resultat, icke allenast i fråga om flyttväg och uppehållsort i
söder, utan äfven om man genom dem kunde få klarhet i den
saken: hvar dessa massor af fjällvråkar — och för öfrigt alla
andra lemmelätande fåglar — som under rika lemmelår häcka
i våra lappmarker, men som under andra lemmelfattiga år ej
alls infinna sig, hvar dessa fdglar hälla till under den 2 à 3
år långa mellantiden?
Ty att de skulle stanna öfver i södern för att där invänta
ett nytt lemmelår här, finnes ej någon som helst sannolikhet
för, ej heller för, att de under tiden skulle nöja sig med att
föra ett kringstrykande lif, utan i stället torde de väl besöka
andra nordligt och ostligt belägna platser, med samma
betingelser som våra och häcka där. Detta är just den tanke, jag
härmed velat framhålla.
Enär jag varit i tillfälle att i lappmarkerna under de
närmast föregående 6 åren noggrant följa denna historia, vill
jag här i korthet redogöra för förekomsten af lemlar och de
förnämsta lemmelätande fågelarterna under åren 1906—1911.
År 1906 var lemmelvandringen ungefär i samma stadium som
1911, d. v. s. massorna voro i sakta nedtagande, föregångna af
de olika sorkarterna. Fjällvråken, fjällabben, fjällugglan,
hökugglan och jordugglan förekommo talrikt häckande.
År 1907 försiggick den stora massvandringen af lemlar och
sorkar; alla de ofvan nämnda fågelarterna häckade ytterst
allmänt, och sträcket af ungfåglar på hösten var något alldeles
storartadt.
År 1908 däremot såg jag fr. o. m. maj t. o. m. augusti ej
en enda sork eller fjällemmel; ej heller syntes ett enda
häckande vrak-, labb- eller ugglepar.
År 1909 var förhållandet likadant; inga lemlar och inga
häckande »lemmelätare».
År 1910 voro isynnerhet sorkarterna i öfversta
björkregionen i tillväxt, och en och annan lemmel syntes i de egentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
