Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om skogsdufvor. Af Hugo Granvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Något om skogsdufvan.
Af Hugo Granvik.
[zoologiska tidskrifter har under de senare
låren ofta stått att läsa intressanta
meddelanden om fåglarnas förmåga att anpassa sig
[efter de lifsbetingelser en viss plats har att
i bjuda. Man har visat, hurusom kråkorna kunna
..!acklimatisera sig så godt som öfverallt, huru
de t. ex. i skärgården bygga sina bon på marken och anamma
de där förekommande måsarnas vanor o. s. v. Men icke blott
hos denna fågel har man funnit dylika abnormiteter utan hos
många andra, och bidragen till kännedomen härom äro
synnerligen rikliga.
En trakts fattigdom och brist på ihåliga träd tvingar
kattugglan och kajan att understundom lägga sina bon ute på
trädens grenar, hvilket jag själf upprepade gånger varit i
tillfälle att iakttaga. I normala fall bebo ju dessa arter alltid
ihåliga träd.
Ofta händer det att fåglar emigrera från en trakt till en
annan, och de faktorer, som medverka härtill äro stark
förföljelse eller brist på föda. Mången gång välja då fåglarna å
sin nya uppehållsort egendomliga boplatser, hvilka man skulle
tycka vara ogynnsamma för dem. Att de till en början också
äro det, framgår redan därur, att ungarna ej sällan af en eller
annan anledning gå under. Men de som kunna inrätta sig
efter de nya förhållandena ändra så småningom sina vanor,
sitt lefnadssätt m. m., hvaraf stundom följer en
genomgripande förändring till det yttre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>