Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ödesdiger sjukdom bland bin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 FAUNA OCH FLORA
Shipley försöker därför gifva en annan tolkning af
sjukdomens källa. Redan år 1906 funno D:r H. B. Fantham och
Miss Annie Porter en liten parasitisk protozo känd under
namn af Nosema apis (äfven Glugea apis) i sjuka bin på ön
Wight. Tyvärr publicerades ej detta fynd, och på grund af
bristande material upphörde de med sina undersökningar. Det
är dock otvifvelaktigt, att de på Wight funno den organism,
som enligt professorerna Zander och Doflein härjat och
kanske ännu härjar bikuporna i Bajern. Shipley antyder till och
med, att det är sannolikt, att sjukdomen kommit till Wight
från Bajern, men han lämnar ej uppgift på, huru detta gått
till (möjligen genom import af bin). I april i år visade D:r
Fantham och Miss Porter i Zoological society, London, bin
och vaxkakor från Cambridgeshire och Hertfordshire. De
smittade honungskakorna voro bruna i stället för gula, och bina
ledo af en slags dysenteri, som snart slutade med deras död.
Det sjukdomsalstrande fröet till denna »torra dysenteri»,
nämligen Nosema apis, bildar tusenden af mycket små sporer,
som förorena kupan. Smittan sprides troligen till andra
kupor med sjuka och hungriga bin, som söka sig in i andra
sunda kupor för att få mat. Sporerna äro 2 till 3 tusendels
millimeter breda och 4 till 6 tusendels millimeter långa. Vissa
stadier af Nosema apis utvecklingshistoria äro nog nu kända,
dock ej så väl som motsvarande af Nosema bombycis, som på
1860-talet förintade silkesmaskarna i Frankrike. Den snabbhet,
hvarmed den sistnämnda sjukan spred sig öfver den
silkesod-lande delen af världen, ger en aning om hvad som möjligen
kan inträffa med våra honungsbin. Silkesmaskarna i
Frankrike hade nästan dött ut. Man skaffade sig då ägg af
silkes-fjäriln från Spanien och Portugal, men snart drabbades
pyreneiska halfön af samma öde som Frankrike. Därpå kom turen
till Grekland, Turkiet, Syrien, Kaukasus o. s. v., så att 1864
alla silkesodlande länder utom Japan voro smittade, och
förlusterna voro oerhörda.
Nosema hör till Sporozoa eller spordjuren, och släktet
uppträder eget nog som parasit hos fiskar och insekter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
