Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den som sett en Sagitta, en helt liten, fint byggd pelagisk
mask med horisontala fenor vid kroppens sidor och i
stjärtspetsen, som komma den att något påminna om en pil, hvaraf
dess latinska namn, torde aldrig hafva en tanke på, att ett så
skört byggdt djur med nästan glasklara väfnader skulle kunna
bevaras i fossilt tillstånd. Och dock är det en sådan form
Walcott nu beskrifvit under namnet Amiskwia sagittiformis
(fig. 2) från jordens, så vidt kändt är, näst äldsta fossilförande
system. Att här en verklig chætognat föreligger, därom lämnar
den goda afbildningen intet tvifvel. Fenorna och den allmänna
kroppsformen likna i hög grad en sådan af det i Medelhafvet
och Atlanten förekommande släktet Spadella, som har 1 par
fenor vid kroppens midt (Sagitta har 2 par). I likhet med
Spadella cephaloptera (fig. 3) har den också ett par tentakler
på hufvudet (hvilka saknas hos Sagitta); de sitta dock längre
bakåt hos Spadella} Den fossila masken låter äfven delvis de
inre organen framstå rätt tydligt. Man ser framme i hufvudet
en triangelformig figur, som alldeles motsvarar ett muskelknippe
hos de nu lefvande formerna, hvilket tjänar till att röra
käkborsten, af hvilka gruppen fått sitt vetenskapliga namn. Vidare
ser man som en ljus sträng i kroppens midt tarmen, hvilken
emellertid här tycks löpa ut ända till basen af sjärtfenan, medan
den hos de nutida formerna öppnar sig ett stycke från den
bakre kroppsspetsen. Till denna väsentliga skillnad kommer
äfven den omständigheten, att ett bakre tvärseptum eller
skiljevägg, som hos de nu lefvande formerna afskiljer stjärten från
den öfriga kroppen, saknas hos Amiskwia, medan däremot ett
främre sådant bakom hufvudet lär förekomma. Emellertid äro
dessa detaljer så svåra att iakttaga, att de möjligen kunna vara
förhanden utan att tydligt kunna påvisas. Hos de moderna
formerna går emellertid tarmen på larvstadiet ända ut i
stjärtspetsen, men den bakersta delen förlorar sitt lumen och
ombildas till ett längsseptum, innan djuret når sin definitiva ge- 1
1 I verkligheten synes Spadella vara det primitivare af de båda släktena
äfven på den grund, att det främre fenparet hos Sagitta anlägges vid ett längre
framskridet utvecklingsstadium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>