Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lokala tillgången på lemlar. Anledningen till anmärkningen
skulle vara den, att fjällabben »icke cirkulerar d. v. s. vandrar
circumpolärt». Detta förefaller ganska besynnerligt. För det
första har jag aldrig begärt, att en lemmelätande fågel skall
»cirkulera» circumpolärt, men för det andra är fjällabben fullt så
circumpolär som t. ex. fjällugglan, som af Hr Berg särskildt
framhålles som en dylik fågel. Fjällabben är t. ex. allmän på
Nordamerikas Barren Grounds och i alla högarktiska trakter
i gamla världen också. Just den omständigheten, att den
under icke lemmelår är bunden vid vatten (»hafsfågel», som Hr
Berg kallar den, är kanske för mycket sagt), men under
lem-melår uppträder talrikt i fjällen, visar riktigheten af mitt
påstående. Om den skulle vara mer eller mindre talrik på ett
annat ställe med anledning häraf, har ej det bittersta med
denna sak att göra. Att fjällabben är en god flygare och med
vingarnes hjälp beger sig till lemmeltrakterna är en egenskap
som den har gemensam med de andra lemmelätande fåglarne,
ty jag har ej låtit påskina, att dessa på annat sätt infinna sig.
Hela resonnemanget om att fjällabben, för den händelse den
vore »ständigt lemmelätande», skulle »lagt af sina simfötter»,
är alltför orimligt för att egentligen behöfva bemötas. Jag
vill blott erinra om, dels att jag aldrig framhållit fjällabben
såsom alltid lemmelätande (vore den det, skulle den
säkerligen förändrats på annat sätt, förr t. o. m. än den »lagt af
sina simfötter») och dels har den bruk af sina simfötter i
fjällvattnen äfven under lemmelsäsongen.
Hvad slutligen Hr Bergs anmärkning mot den af
Göteborgs Biologiska Förening föranstaltade märkningen af
fjäll-vråkar beträffar, så torde det väl vara alltför långt drifven
höflighet mot en utländsk institution, äfven om denna är af
förträffligaste slag, att förneka oss rätt att på eget bevåg söka
utreda ett biologiskt spörsmål, som intresserar oss. Jag tror
det är fullständigt missriktadt att påstå, att vi skulle behöfva
bedja Vogelwarte Rossitten om lof att märka svenska
fåglar med svenska ringar. Ej heller tror jag, att vi kunna sägas
därmed göra oss skyldiga till ett ogrannlaga »utnyttjande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
