Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vis på Indiens samfärdsel med västligare länder, men någon
säkerhet härför finnes ej.
Emellertid enligt de nämnda författarne fanns det tamhöns
i Mesopotamien för omkring 7,000 år sedan, men de kommo
ej till Kina förr än 4700 år senare och äro ej med visshet
kända från Indien förr än ytterligare åtskilliga sekler senare.
Detta, mena de, gör det omöjligt att antaga Indien som
tamhönsens ursprungsland, hvilket de i stället anse vara att söka
i Centralasien. Tvärtom, de öfver stora delar af Indien,
Sunda-öarne o. s. v. utbredda djunglehönsen (Gallus bankiva) påstå
de helt enkelt vara afkomlingar efter förvildade, dit införda
höns. Ett faktum är, att höns lätt förvildas i tropiska och
subtropiska länder i synnerhet på öar, där de ej ha så svåra
fiender. Likaså ätergå tamraserna i dylikt förvildadt tillstånd
fort nog efter några generationer till ett utseende, som liknar
bankivahönsens. Det är också troligt att förekomsten af
vildhöns på en del ställen, t. ex. Filippinerna, beror på, att malajerna
infört höns, som sluppit lösa och förvildats.
Härifrån och till antagandet, att alla vildhöns af
bankiva-typen öfver stora delar af indiska och indomalajiska regionen
skulle vara förvildade ättlingar af de tamhöns, som införts af^
dravidafolken vid deras invasion i Indien, är dock ett mycket
långt steg.
Man plägar urskilja fyra vilda, nu lefvande arter af släktet
Gallas. Af dessa är G. varius, som är hemma på Java,
Lom-bok, Flores m. fl. öar i Ostindien, den mest afvikande från de
andra genom sin ej tandade kam, oparigt slör midt på halsen
samt 16 fjädrar i stjärten. De tre andra ha tandad kam och
pariga slörflikar samt 14 stjärtpennor. Af dessa är G.
sonne-rati i västra indiska halföns södra och centrala delar mest olika
till färgen, ty den har de långa fjädrarna på halsen och manteln
tvärbandade i svart och hvitt. G. lafayettei på Ceylon har de
samma långa fjädrarna gula med svart spolstreck och bröstet
orangerödt samt kammen gul med blott röd kant. Gallus
gallus (1. G. bankiva) slutligen har hals- och mantelfjädrarna
orangeröda eller orangegula och bröstet svart. Den finnes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
