Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kortnosiga och ganska ljusa. Sedan tänkte jag icke vidare på dem
förrän jag erhöll häftet 4 af Fauna och Flora år 1909.
Karlskrona den 12 December 1911.
Erik Qvistgaard.
Mellanspett (Picus medius),
Mellanspett (Picus medius) har flera gånger skjutits af mig,
både i Kronobergs och Jönköpings län.
Förväxling mellan vanlig hackspett (Picus major) och
mellanspett (Picus medius)—se sida 199 af fjolårets Fauna och Flora —
kan icke gärna förekomma; — redan deras kroppsbyggnader äro ju
så i ögonfallande olika; — Picus majors mera cylinderformade och
Picus medius’ flattryckta, hvarför ock den senare i Danmark heter
»fladsped», (förr uppstoppade jag fåglar och hade då, bland andra
hackspettar, äfven de nu omtalade två).
I Västra Thorsås socken har jag tre gånger sett en liten
hackspett som i kropp (cylindrisk) och teckning påmint om Picus
major, men gjort intryck af något brokigare teckning.
Karlskrona den 12 December 1911.
Erik Qvistgaard.
Subfossilt älghorn funnet i Östergötland,
Enligt meddelande af Friherre Ernst Hermelin har nyligen
(10 dec. 1911) ett ståtligt älghorn med 16 spetsar uppgräfts vid
Vallsnäs gård i Nykils socken i Östergötland Det träffades i
Gök-lunda mosse hvilande »på snäckmergelbotten och täckt af ett
dyjordslager om 1 1/i m. mäktighet». Det är det vänstra hornet
och det har naturligtvis under tidernas lopp betydligt urlakats,
ehuru det räddats från förstöring af underliggande lagers
kalk-haltighet Det väger dock i sitt nuvarande skick, som det
be-finnes med några spetsar »aftrubbade» och en spadskada i ena
hörnet af skofveln 5,4 kg. Skofveln är stor och bred, så att det
är ett horn af utprägladt palmat-typ och dimensionerna betydande.
Bredden från rosenkransen till motstående afbrutna sidospets är 50
cm. och största höjden från första till näst sista spetsen är 95 cm.
Stången är jämförelsevis ej så grof, hvilket ju är vanligt med
extremt palmata horn. Dess omkrets är 18 cm.
Den vanliga frågan, som tränger sig fram vid erhållandet af
ett dylikt fynd är naturligtvis: Huru stor är åldern på detta horn.
Det är emellertid en fråga, som ej låter nöjaktigt besvara sig förr
än en systematisk undersökning af en fackman kunnat företagas.
Baron Hermelin har visserligen välbetänkt tagit prof af såväl •
snäck-mergeln» som dyjorden närmast ofvan, men i detta fall är det ej
tillfyllest. Fyndplatsen ligger nämligen ganska högt öfver hafvet
och ofvan utsträckningen af Ancylus-sjön, hvilket försvårar
ålders-bestämningen.
Professor G. Lagerheim har godhetsfullt företagit en
undersökning af jordprofven och lämnat följande meddelande: »Snäckmergeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
