Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m. ni., hvilket allt Källgren kunde urskilja med kikaren och
genast uppfattade. Gökens likhet med sparfhöken är från en
viss synpunkt ingen skyddande likhet, utan tvärtom till hans
olycka, och troligen ha många gökar fått släppa till lifvet, tagna
för hökar, då de om hösten strukit omkring och kommit i
närheten af husen. Hönsen togo också fel och gjorde alarm, då
han kom flygande, isynnerket en höna, som hade små
kycklingar. Den lilla sädesärlan, hökarnas förföljare, var däremot
skarpsyntare och höll sig tyst och stilla. Alltnog, fågeln blef
nu, från att vara hatad och hotad till lifvet, ansedd för en
välgörare och på allt sätt omhuldad.
Af denna berättelse, som är fullt öfverensstämmande med
verkliga fakta, framgår emellertid gökens höga rang bland de
nyttiga insektätande fåglarna och hade icke vår gök kommit
emellan, hade nog kållandet, som utgjorde en viktig del i husets
ekonomi, blifvit totalt härjadt och förstördt af larverna. Utom
göken hade kållarverna en annan fiende, som här skall i
korthet omnämnas. Sedan larverna på den del af kållandet, som
låg närmast stugan, blifvit fullväxta och färdiga att öfvergå
till puppstadiet, kröpo de massvis upp för stugans väggar, där
de under taksprånget beredde sig till att göra den sista
hud-ömsningen och öfvergå till puppor. Här visade sig nu att
larverna haft en annan värre fiende än göken att kämpa mot,
nämligen en liten insekt ett par mm. i längd, den s. k
sällskapliga parasitstekeln, hvars vetenskapliga namn är
Micro-gaster glomeratus. Denna lilla stekel lägger sina ägg inuti
kålfjärilens larver. Nu borrade sig denna insekts små larver
igenom kålmasken i närheten af vårtfötterna, hängde sedan
fast vid kållarven någon tid, liksom de diat densamma, sedan
inspunno de sig i små gula kokonger, som någon dag täcktes
af den stora kållarven. Det märkvärdigaste var att
parasiterna hade nytta af kållarven ännu till det sista, ty han spann
ett nät, som fäste hela högen vid väggen eller takutsprånget.
Detta, som egentligen afsåg bildandet af hans egen kokong,
tog hans sista krafter, och efter detta bestyr dog kållarven,
förvandlad till ett tomt skinn, som föll ned på marken. Natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
