Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom sin koncentriska anordning, huru denna ö gradvis höjts
ur hafvet. På nordvästra sidan, där dessa strandvallar äro
bäst utvecklade, ser man öfverst på krönet innanför de innersta
strandvallarna några mörka väderbitna idegranar. Ön är i
öfrigt bevuxen med låg tallskog, men äfven inpå ön finnes ett
ganska rikt bestånd af idegran.1 Dessutom uppträder här en
mängd af slån- och enbuskar, som bilda präktiga snår för
ejder och svärta att häcka i. Några trybuskar (Lonicera) ocli
en stor vildapel syntes också där. Marken täcktes
mestadels af frodig mossa. Några gamla kråkbon syntes i
tallarna, hvilket visade, att sjöfåglarnas plågoris också funnit
denna ö lämplig som boplats. En del ejdrar hade redan kläckt
och vi sågo tvenne flockar af små dunungar hvardera följd af
tvenne ådor gunga på vågorna norr om ön. På klippor utanför
ön hvilade sig några »blanka» gudingar och ute på vattnet
lågo gudingar och hälsingar i stora flockar vittnande om att
ejderns parningstid var fullständigt afslutad.
Man må hoppas, att det går bättre för dem än för
storskrakarna i år, ty enligt samstämmiga vittnesbörd från olika
personer i denna skärgård erforo vi, att dessa fåglars ägg
frusit sönder eller fördärfvats af yrsnö ini de uppsatta
holkarna under det ödesdigra påskovädret.
Från Persön fortsatte vi ytterligare söderut ut mot det
öppna hafvet till Östra Vattungen. Den utgöres af tvenne af
en smal kanal åtskilda kala klippor, som ej resa sig synnerligen
högt öfver vattenytan. Under stormar öfverskölja tydligen
vågorna en betydande del af skären, och nedre gränsen af det
af gula lafvar bevuxna området ligger därför ofta långt från
vattenlinjen. Af annan växtlighet än lafvar finnes ej mycket.
På en dylik liten yttersta utpost mot hafvet kunna ej många
djur ha sitt hemvist. Gråsjälar ligga dock ofta uppe och hvila
sig på hällarna, och äfven äro dessa klippor en omtyckt
hviloplats för vissa arter simfåglar. Bland dessa böra först nämnas
grågäss. Den myckna spidningen af dylika ådagalade, att de
här ha ett kärt tillhåll, men det var också intressant att se, att
1 Idegran finnes äfven på Oxelö enl. frih. St. Bielke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
