Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smärre meddelanden.
Eli kricka märkt med ring i England ocli skjuten i Sverige.
Enligt meddelande af herr W. Gustafsson sköt han i närheten
af Fredriksberg den 29 juli i fjol en kricka, som omkring ena foten
hade en ring af hvit metall (aluminium), bärande följande inskrift:
»Witherby, High Holborn, London 8 651». Fågeln var en hane
stadd i ruggning, men vägde det oaktadt o,35 kg., under det att
andra samtidigt skjutna krickor blott vägde 0,20—0,28 kg. Tyvärr
observerades ej ringen, förrän när fågeln plockades och sålunda
blef blott ringen tillvaratagen.
Med anledning af detta fynd satte jag mig i förbindelse med
Mr. H. F. Witherby, och han har meddelat, att den ifrågavarande
krickan märktes i Stafifordshire, England, under hösten 1910.
Närmare detaljanteckningar hade tyvärr förlorats af den, som verkställt
ringningen. Så mycket kan emellertid sägas, att den fångats i fälla
såsom flygvuxen och ej märkts som unge. Det är också sannolikt,
att den anländt till England för att öfvervintra där och återvändt
till Sverige för fortplantningen.
I samband härmed må erinras om, att i dagspressen har
förekommit en uppgift, att en af Mr. Witherby märkt stare hittats död
i Finland.
Det är mycket önskvärdt, att personer, som påträffa ringmärkta
fåglar, antingen lämna direkta meddelanden till den, som märkt
fåglarna eller också sätta sig i förbindelse med undertecknad, som då
skall söka utreda, hvarifrån ringarna härstamma samt underrätta
den, som märkt fåglarna, på det att afsikten med märkningen,
nämligen att utforska fåglarnas flyttningsvägar, må i möjligaste mån
vinnas.
Stockholm i maj 1912.
Einar Lönnberg.
Illerns diet.
Herr Henry Söltoft, Botillelund, Stångby, har benäget till
Riksmuseum öfverlämnat såsom gåfva en vacker iller. Denna gång hade
djuret ej nöjt sig med grodor, utan ihjälbitit 10 kycklingar för en
statkarl. Att äfven dylik diet ej är illern främmande är ju ett
välbekant faktum, men det kommer som en belysning af befogenheten
af det klander, som från visst håll framställts mot nyligen antagna
jaktlagsförslag, emedan illern där hänförts till skadliga djur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
