Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvarifrån komma nu alla de nötkråkor, som efter vissa
tidsperioder öfversvämma norra och mellersta Europa och hvilka äro
orsakerna till dessa massinvandringar?
Fåglarnas existens beror på tillgången af föda, och då denna
tryter, måste ju fåglarna vandra till andra trakter, där bättre tillgång
på föda finnes. Detta är ju den vanliga tolkningen. Dock har man
på senare tider uppställt andra teorier för nötkråkans flyttningar.
Professorn d:r H. Simroth i Leipzig har i Ornithologische
Monat-schrift XXXIII, N:o i, sid. 61 och följ. i en intressant afhandling
»Ueber die Ziige des sibirischen Tannenkrähers» ett antagande, att
nötkråkans vandringar skulle stå i samban J med solfläcksperioderna
och pendulationsteorien.1 Professor Simroth antager, att regelbundna
växlingar i vårt klimat äga rum hvart elfte år och att kottbildningen
och frösättningen hos den i Sibirien förekommande cembratallen
(Pinus zembra) skulle vara beroende häraf. Att cembratallens söta
frön utgöra nötkråkans förnämsta kost i Sibirien är ju allmänt kändt.
De år, då massbildning af nämnda frön äga rum, skulle enligt Prof.
Simroth en stor del nötkråkor utvandra. Detta är ju stridande mot
den gängse uppfattningen angående de fröätande fåglarnas
vandringar. Man ser till exempel vår nordiska sidensvans, som under de
år rönnbären förekomma i stor mängd i Norrland, icke företager
någon flyttning söderut, men däremot då rönnbären saknas,
sidensvansar anträffas långt ned i mellersta Tyskland. Där riklig föda
finnes för de fröätande fåglarna där stanna de. Egendomligt är
om nötkråkan skulle utgöra ett undantag.
Prof. Simroth uppräknar vidare de år, då nötkråkans vandringar
skulle hafva iakttagits och angifver det sista året vara i8q8. Såvidt
jag har mig bekant, så ägde stor invasion rum hösten igoo, då jag
mottog en mängd exemplar från skilda delar af provinsen.
Nötkråkornas massinvandring är i Sverige iakttagen mest
höste-tid och i Tyskland vintertid. Frågan blir då: hvilken återväg taga
dessa fåglar under vårflyttningen?
Cembratallen 1 2 finnes i stora skogar å Alpernas sluttningar och
i Karpaternas bergstrakter, och här öfvervintrar en stor del
nötkråkor. Vårflyttningen härifrån går väl antagligen öfver mellersta
Ryssland längs Ural till Sibirien.
Egendomligt är att årsperioderna för cembratallens frösättning
sammanfalla på ett ungefär med tiden för solfläcksperioderna. I
Prof. Simroths afhandling finnes mycket, som talar för att
nötkråkans vandringar skulle kunna sättas i samband med
solfläcksperioderna, men den strider mot den allmänna regeln för fåglarnas
flyttningar. Såväl Brehm som Naumann hafva en motsatt åsikt mot
Prof. Simroth.
1 Die Pendulationstheorie von Prof. D:r H. Simroth. Konrad Grethleins
Verlag, Leipzig 1907
2 Die Bäume und Sträucher des Waldes in botanischer und
forstwis-senschaftlicher Bezieiiung von Gust. Hempel. Protessor der Frostl.
Produk-tionslehre an der K. K. Hoclischule in Wien etc. und Karl Wilhelm Prof. der
Xaturgeschichte etc. I Abt., Theil 11, sid. 178. Wien und Olmutz. Yerlag
von Ed. Hötzel. 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
