- Project Runeberg -  Fauna och flora / Sjunde årgången. 1912 /
168

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förlitliga personer — men mycket är också egna iakttagelser;
och mycket af dessa vore värdt en utförligare återgifning än
som här kan bestås dem. Som vanligt lämnar Kalm sina med
delanden i kronologisk ordning utan något försök att ge en
öfverskådlig bild öfver landets djur- och växtvärld, och han
sammanfattar ej ens på samma ställe, hvad han inhämtat om
en särskild form, utan hvad han har att meddela finner man
inströdt här och där, och samma art behandlas ofta på många
olika ställen. Detta är ju också från hans synpunkt ett alldeles
riktigt förfarande; reseskildringen var afsedd för hela den
bildade allmänheten, ej endast för specialisterna; för dessa hade
han tänkt sig ett helt annat, vetenskapligt arbete, hvaraf vissa
delar äfven funnos utarbetade i de i Åbo nyligen återfunna
anteckningarna. För öfrigt behandlades dylika frågor i de många
dissertationer och afhandlingar, som han tidvis utgaf och som
delvis igenfinnas i K. Vet. Akad. handlingar.

Af däggdjuren är det naturligtvis rofdjuren, som mest
intressera. Som farliga röfvare ha de alltid vetat göra sig kända
och omtalade. »Björnar finnas här upp i landet til en
täm-melig stor myckenhet, och göra ofta skada», dock sades »de
Amerikanska Björnar ej vara så grymme och farlige som de
Europeiske.» Det är naturligtvis den lilla svarta beskedliga
baribalen, som afses. Redan nu är han tämligen sällsynt kring
Philadelphia, men »En gammal svensk, Nils Gustafson, en man
af 91 år, sade at i hans barndom var här fullt af Björnar; dock
gjorde de sällan skada på kreaturen.» »Af Vargar finnes i dessa
länder 2:ne varieteter, som dock tyckas vara et och samma
slag, nämligen en art, som är gulaktig eller närmare ljusgrå och
den andra svart eller hel mörkbrun. Alla gamle Svenskar
berättade, att i deras barndom, och än mer vid de Svenskes första
ankomst hit i landet, fans här ganska mycket Vargar, så at
man ofta då hörde dem tjuta och ulfva hela nätterna. De
gjorde ock ofta skada på får, svin och annan ung och små
boskap. Men sedan den tiden hafva de så försvunnit, at nu
sällan här på orten [Philadelphia] höres af någon, och än mindre
at de göra någon skada.» Det är en mycket nära släkting med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:18:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1912/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free