Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om vatteninsekter.
Af Ivar Trägårdli.
attnet erbjuder många fördelar för de lägre
djuren och växterna. Enbart den enorma
utsträckningen af hafven, sjöarna och floderna
är i sig själf ett tillräckligt skäl för deras
befolkande med lefvande varelser, när man tar
i betraktande, huru stor trängseln är på land-
backen.
Men det fattas ej heller särskilda företräden hos vattnet.
Dess större täthet, jämfördt med luftens, gör att det bär upp
vikten af de mest spröda organismer, och möjliggör, att dessa
kunna förflytta sig från ett ställe till ett annat genom så enkla
medel som cilier eller tlimmerhår, som ofta blott utgöras af
fina protoplasmatrådar. De enklast byggda djuren och
växterna äro också vattendjur och redan vistelsen annorstädes
än i vattnet nödvändiggör en ej ringa grad af mera invecklad
byggnad och struktur. Geologerna anse också, att de första
lefvande varelserna voro vattendjur och till på köpet pelagiska
vattendjur, d. v. s. sådana som förde en i vattnet fritt
kring-sväfvande tillvaro.
Grundt vatten genomtränges af solens strålar och kan
därför hysa gröna växter, hvilkas assimilation beror på, att
kolsyran sönderdelas af solljuset. Af dessa växter lifnära sig
växtätande djur, hvilka i sin tur förtäras af rofdjur, således
alldeles som det sker på landbacken. Sannolikt äro grunda
vattensamlingar rikare på djurlif än någon annan del afjordens
yta. Huru gestaltar sig då djurlifvet på större djup, dit
solstrålarna ej förmå tränga ned och där följaktligen inga växter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
