Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vidare ha vi att lägga märke till, att trakésystemet hos
många larver ombildats till s. k. trakégälar, tunnväggiga blad
och bihang, tätt genomväfda med fina luftrör; hos andra, t. ex.
många sländlarver, äro ändtarmens väggar tätt veckade för
att förstora ytan, samt genomväfda med luftrör; öppningen
kan stängas och öppnas medels valvler, och andningen sker
genom in- och utpumpning af vatten.
Slutligen nå.vi kulmen af tillpassning till vattenlif hos de
former, hvilkas luftrörssystem antingen är rudimentärt eller
Fig. 3. Mygglarver, de öfre uppe vid vattenytan.
ändrat sin funktion och blifvit ett s. k. statiskt organ.
Hos de förra, som vi finna bland de s. k. fjädermyggornas
larver, är huden i stället ytterligt tunn, så att kroppsvätskan
kan upptaga syre ur vattnet genom huden. Hos dessa äger
det intressanta förhållandet rum, att hos de former, som äro
masklika bottendjur, kroppsvätskan innehåller hämoglobin, identiskt
med ryggradsdjurens, som säkerligen är af stor betydelse för
deras andning. Dessa former hafva också hittats på stora
djup t. ex. på Genévesjöns botten.
Beträffande vatteninsekternas näring är det egentligen blott
en sida af den saken, som förtjänar att framhållas, därför att
den erbjuder förhållanden, som ej finnas på landbacken. Växt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
