Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som för öfrigt också häckar här, väljer den sin boplats helst
i mossens utkanter, där tillräckligt skydd erbjudes.
Rotgeln (Erithacus rubecula) hör ej till mossens vanligare
fåglar, men finns dock häckande bland ljungen i den del af
mossen, som begränsas af ung löfskog.
1 en djup och bred torfgraf, där täta Phragmitestånd
utgjorde vegetationen, såg jag några änder slå ned, och då jag
undersökte platsen, fann jag ett bo af gräsanden (Anas
platy-rhyncha) med 10 starkt rufvade ägg. Men icke blott denna
and häckar här, utan äfven flera andra arter, t. ex. krickanden
(Anas crecca), och det uppgifves, att snatteranden (Anas
stre-pera) ej sällan förekommer. Flertalet änder, som finnas å
mossen, äro dock gräsänder.
I dylika torfgrafvar, om hvilka jag ofvan nämnt, pläga
också säfsångare (Acrocephalus schoenobenus) hålla till i stort
antal. Som jag detta år besökte mossen i sista hälften af
maj, kunde jag, ej vänta att finna bo med ägg vid denna tid.
Sandsvalan (Clivicola riparia) häckade i en koloni af
omkring 30 par i sidorna af en 20 m. bred torfgraf. I den lösa
och fuktiga torfmassan hade de gräft sina gångar, hvilka
understundom voro ända till 1 1(a m. långa. I somliga af dem
funnos redan ägg, i andra var blott balen färdig. Denna
bestod hufvudsakligen af halm och fjädrar. Af gångarna lågo
somliga rätt högt uppe i sidorna af grafven och voro blott 2 å
3 dm. under själfva ytan. Emellertid påstås det, att här och
äfven annorstädes, där vattendrag finnas i närheten af en
dylik svalkoloni, skulle sorkar och vattenmöss krypa in i gångarna
och äta upp ungarna. Ett dylikt påstående är naturligtvis ej
orimligt, då ju många af gångarna ofta ligga särdeles lämpligt
till för att de skola kunna utföra sina illdåd. Själf har jag
likväl aldrig kunnat konstatera något sådant fall.
I slutet af maj brukar sandsvalan ha sin kull färdig, och
den består i regel af 5—6, någon gång 7, helt hvita ägg. Hon
anländer hit till dessa trakter ganska tidigt, så att redan i
slutet af april eller i de första dagarna af maj kan man få se
henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
