Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dels att man ej funnit några vinganlag hos mycket kraftigare
kitiniserade larver, t. ex. knäpparelarver.
Heymons finner följande förklaring till fenomenet vara den
antagligaste.
Enligt Devitz framkallas larvens förvandling till puppa
genom särskilda enzymer (oxydaser), som bildas i kroppen.
Det är då antagligt, att rubbningar i ämnesomsättningen hafva
inflytande på metamorfosen och, om vid ett dylikt tillfälle vissa
enzymer bildas för tidigt i kroppen, så är det ej otänkbart, att
dessa enzymer i sin tur kunna förorsaka en för tidig utveckling
af vissa organ.
Denna hypotes stämmer ju väl öfverens därmed, att
fenomenet endast iakttagits hos larver, som hållits i fångenskap;
och just hos dessa ligger det nära tillhands att förmoda
rubbningar i ämnesomsättningen.
Huru låter sig nu Heymons’ hypotes förlikas med det ofvan
beskrifna fallet? CantharisAavven påträffades ju i naturen och
likväl visar den protheteli.
En närmare granskning af fyndorten gör det emellertid
mycket sannolikt, att larven ute på Idö bänkar ej lefde under
normala förhållanden.
Larverna äro rofdjur och lifnära sig af andra mindre
insekter, snäckor och maskar; de påträffas i löf, mossa, i jorden
o. d. och äro enligt De Geer mycket ömtåliga för torka.
Skalbaggarna däremot, som också äro rofdjur, påträffas på
träd, buskar och allehanda växter, där de leta efter sitt byte.
Inga utpräglade strandformer påträffas bland dem och en liten
klippa långt ute i hafvet synes ej vara rätta platsen för en
CantharisAarv. På intet af alla de andra skär, som
undersöktes, påträffades någon dylik larv. Däremot hittades på
skären ej sällan enstaka skalbaggar af detta släkte, som ju äro
goda flygare och kunna tänkas blifvit vinddrifna, och Mcilachius
bipustulatus påträffades under resan vid ett tillfälle ute på ett
isoleradt skär i Västerviks skärgård, beläget 3 km. utanför
närmaste ö, i oerhörda massor. Djuren funnos dels i den rätt
rika vegetation af Matricaria och Cochlearia (1899), som skäret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
