Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man naturligtvis anta vara obeboelig för alla högre organismer,
men så är långt ifrån fallet. Under hela sommaren är
visserligen landet så godt som förbrändt af sol och torra vindar,
träd kunna endast hålla ut, där källor eller brunnar finnas,
men på våren möta oss grönskande sädesfält och gräsmattor
med en ej alls så fattig örtflora. Af högre djur äro utom de
mindre däggdjuren, hufvudsakligen reptilerna rikt
representerade. Före mitt första besök i dessa trakter för 2 år sedan
skref mig visserligen en vän, att »här lär du inte finna några
kryp, jag, som bott här så länge, har aldrig sett till några».
Detta tyckte jag var märkvärdigt, då Baku är angifven som
fyndort för en massa arter. Stor blef ock min väns förvåning,
när vi efter min ankomst knappt ridit 5 minuter upp i bergen
ofvanför arbetarebostäderna i Bibi—Eybat1, och vägen så att
säga kantades af stora, präktiga ödlor (Agama caucasia Eichw.),
som lågo och gassade sig i solskenet på de heta klipporna.
Och när vi ridit ned på andra sidan berget och kommit ut
mot stranddynerna, formligen vimlade det af de små kvicka
stäppödlorna (Eremias velox Pall.), ofta lyftande den
undertill vackert orangeröda svansen högt i vädret. Liknande fynd
och flere till gjorde jag på Apscherons nordkust, men det
märkvärdigaste är, att jag hade tillfälle fånga både en hel del
ödlor (Eremias arguta Pall.) och äfven ormar (»kattormen»,
Tarbophis iberus Eichw.) alldeles intill de stora borrfälten i
Balachany och Ssurachany, ja, strax intill borrtornen.
Bala-chany med sina otaliga borrtorn, petroleumpolar o. d. hör
till de »minst välluktande» samhällen, jag lärt känna, men icke
förty hörde jag af landsmännen där, att det skulle finnas godt
om skorpioner, tusenfotingar o. d. i närheten af bostäderna.
Alla dessa djur genera sig alltså lika litet för petroleumdoften
som de för sitt bröd arbetande människorna.
Men vidare mot söder, vår resas mål är framför allt
berg-och sumplandet Talysch, den sista (officiellt!) ryska provinsen
i sydost! Efter en orolig natt på Kaspiska hafvet gungade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>