Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solorina, är bålens undersida nätlikt genombruten, beroende
på att barklager ej utbildats på vissa ställen. Dessa öppningar
i barklagret äro analoga med fanerogambladens klyföppningar
och stå sålunda i gasutbytets tjänst. Hos äldre exemplar af
dessa lafvar, särskildt hos lunglafven, Sticta pu/monacea,
händer det ej sällan, att dessa nakna partier delvis alldeles
upplösas, så att bålen blir perforerad i större eller mindre grad.
Till slut några iakttagelser öfver en Aponogetori-iovm med
nätblad, som odlas i Stockholms Högskolas växthus.
A.fene-stralis har alltid ansetts som en svårodlad växt. Det var
därför ej med stort hopp om framgång, som jag planterade en
under detta namn från botaniska trädgården i Kristiania
erhållen växt i ett litet akvarium i den tempererade afdelningen
af högskolans växthus. Den trifdes emellertid förträffligt och
flyttades det andra året till bassängen i växthusets varmaste
afdelning, där den blommade i december och påföljande år i maj
och augusti. Efter blomningen i maj erhölls rikligt frö, som
växt upp till vackra småplantor. Växten hade sändts till
Kristiania från en på Madagaskar bosatt norsk missionär. När
den blommade i högskolans växthus, blef den närmare
undersökt och befanns då visa likheter både med A. fenestralis och
A. Guillotii. Med den förra öfverensstämde den i den
tvågre-nade blomställningen med hvita blommor och i bladform. Med
den senare visade den stor likhet i bladskifvans byggnad.
Bladnätets maskor och trådar liknade nämligen mest dem hos A.
Guillotii (se fig. 4, 5), och den för A. fenestralis karakteristiska
tagglika bladspetsen (se fig. 3) saknades alldeles.
Flera iakttagelser tyda på att yttre faktorer inverka på
bladets byggnad hos sistnämnda art. Så säger t. ex. v. Göbel
att hos svaga exemplar bladskifvan ej är perforerad, och v.
Wiesner afbildar ett blad, hvars porositet mest liknar den hos
A. Guillotii. I högskolans växthus, och troligen äfven i
Kristiania, har växten odlats i stillastående vatten. I hemlandet
växer, som nämndt, A. fenestralis i rinnande vatten, och om
det är det rinnande vattnet, som åtminstone bidragit till
nätstrukturens uppkomst, så är det ganska naturligt, att denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
