- Project Runeberg -  Fauna och flora / Åttonde årgången. 1913 /
53

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

säkerligen, från deras synpunkt sedt, hade samma
förmånliga läge.

Jag stod maktlös mot detta massöfverfall. Alla medel att
afmota fredsstörarna hade försökts, men utan resultat.

Slutligen lämnade jag de envisa djuren fritt tillträde till
hålet i muren, hvarigenom det lyckades mig leda
myrströmmen i en fåra. De upphörde sålunda med klättringen på
väggarna och aflägsnade sig äfven så småningom från vinden och
byggningens tak.

Hösten kom, det blef lamare med myrornas arbetsifver,
och slutligen låg hela myrsamhället i vinterdvala under
byggningens stenfot. En och annan individ spatserade dock
fortfarande då och då öfver rummens golf äfven den årstiden,
men för öfrigt var allt lugnt, och fredligt oss emellan.

Det var dock blott några månaders vapenhvila, och nästa
sommar bröt kriget åter ut till och med ännu hetsigare och
häftigare å ömse sidor än året förut. Mina försvarsåtgärder
förnyades; jag tog åter till de gamla vapnen, ehuru de ju visat
sig mindre segerrika. Emellertid hade jag under krigets gång
lyckats lista ut ett nytt försvarsmedel, som gjorde god effekt.
Det var karbolineum.

Jag lät bestryka hela stenfoten rundt byggningen med
denna konserveringsvätska, och detta verkade som groft
artilleri. Det blef massmord, men måste så ske, om jag ej skulle
bli nödsakad själf flytta ur byggningen.

Myrstacken inomhus i ett af rummens hörn stod hvarje
morgon åter upp, ehuru den regelbundet borttogs tillsammans
med sina innevånare, som dränktes i kokhett vatten.

Den fräna lukten af karbolineum höll emellertid de utifrån
kommande myrarbetarna nu på afstånd, och de, som trotsade
faran och arbetade sig upp för muren i den klibbiga vätskan,
antingen fastnade däri eller raglade tillbaka och dogo inom
kort.

Jag hoppades nu att segern var min, men fick så några
dagar efter första bestrykningen se en lång parad myror vandra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:19:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1913/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free