- Project Runeberg -  Fauna och flora / Åttonde årgången. 1913 /
66

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Detta var en afvikelse, men jag betonar, att detta sätt att
välja boplats är det starkaste särdrag, som bergfinkens hela
väsen bragt mig.

Boet, om hvars skapnad bilden bäst ger begrepp, ligger
vanligen i klyka på en björk, en till två manshöjder öfver
marken och är väl sammanflätadt af mossa, några strån och
fina kvistar. Mossan utgör hufvuddelen och är utvändigt
smyc-kadt med vackra och skyddsfärgande lafvar. Invändigt är boet
klädt med något hår samt fjäder, helst hvita af dalripa.

Äggens antal är för att vara af en nordligt häckande fink
betydligt. 5 å 6 är regeln, men jag har ofta funnit 7 och en
gång 8, hvarvid jag antecknat, att äggen alla hade en
egendomlig variation i ljusblått, som uteslöt delaktigheten af
annan hona.

Honan rufvar troget och lämnar ogärna boet, sedan man
kommit i synhåll. Uppskrämd flyger hon lockande från gren
till gren i de närstående träden. Den brokigare hanen, som
förut i regel ej synts till, kommer då och sätter sig något
längre bort, men han visar ej samma intresse som honan, utan
sitter helt stilla, vrider på sig och utstöter sin fina lockton.
Jag har ej kunnat observera, att han i likhet med gråsiskorna
matar sin hona vid rufningen. Vid ungarna åter synas bägge
föräldrarna vara sysselsatta och bli därvid snart slitna i dräkten.

Beträffande dräktväxlingen är det för denna art
egendomligt att brämfällningen, särskildt hos hanen, fullbordas så sent.
Före 1 juli kan man ej beräkna att fälla en hane, som är
»ausgefärbt» i nacken och ögontrakten, och det händer, att man
träffar exemplar med ofullbordad dräkt ännu i halfva juli, alltså
sedan ungarna äro kläckta. Jag vet ingen högnordisk tätting,
som i detta fall är så sen. Den som kommer denna art
närmast torde vara Calcarius lapponicus, till hvars fullbordade
sommardräkt, utom brämfällningen, den af mineraljord och
vatten uppkomna bruna tonen i det hvita kan anses höra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:19:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1913/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free