Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lacosorna neustria m. fl.) af flera forskare förklaras genom
antagandet af stereotropism i förening med kemotropism.
Osannolikt är ej, att metoderna att använda insekternas
*
positiva stereotropism vid deras fångst kan utvecklas betydligt
mera än hvad nu skett. Vid entomologkongressen i Oxford
t. ex. redogjorde Jablonowski för, huru han genom talrika
experiment lyckats förbättra fångstgördlarnas konstruktion, så
att han numera med framgång bekämpar Sparganothispilleriana
med desamma.
Principen är i detta fall naturligtvis, att så noga som
möjligt efterlikna de förhållanden, under hvilka insekternas
positiva stereotropism utlöses i naturen.
Kemotropism en.
Med denna term beteckna vi djurens automatiska
inställning vid luktsensationer, så att båda sidor af kroppen träffas
af diffusionslinjen under samma vinkel.
Teoretiskt taget sker, när ett ämne afger lukt, ett
utstötande af fina partiklar i raka linjer, men i verkligheten orsaka
luftströmmarna, att linjerna ej bli raka, och därför kunna vi
ej heller vänta, att vid kemotropiska rörelser insekterna skola
följa så raka linjer som ifråga om de fototropiska fenomenen.
Kemotropismen spelar en ofantlig roll i insekternas lif; den
positiva visar särskildt i tre fall sina verkningar; vid könens
uppsökande af hvarandra, när de finna sin föda samt vid
honornas äggläggning. Den negativa kemotropismens verkningar
återigen tager sig bland annat uttryck däruti, att många
insekter skydda sig mot sina fiender genom att afsöndra
illaluktande vätskor.
Entomologerna ha länge vetat, att hanarna af vissa fjärilar
redan på långt håll attraheras af honorna, och många äro de
experiment, som visa detta. Så t. ex. gjorde Lampa år 1886
experiment med en hona af Bombyx quercus, som visa, på
huru långa distanser hanarna förmå att känna honans lukt,
äfven om densamma ej kan skönjas af våra näsor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Feb 8 00:19:16 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1913/0101.html
