Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som ett exempel på, huru starkt specialiseradt luktsinnet
kan vara hos insekterna, kunna vi nämna myrorna; som
bekant anfalla medlemmarna af samma art hvarandra med
största ursinne, om de härstamma från olika bon, och detta
beror därpå, att hvarje individ har sin särskilda »bolukt , med
hvars tillhjälp den kan skilja på vänner och fiender.
Efter denna redogörelse för, livad vi veta om insekternas
kemotropism, kunna vi öfvergå till frågan, om denna kan ha
någon betydelse för den praktiska entomologien.
Teoretiskt taget böra vi, om de ofvan formulerade satserna
äga giltighet, i deras kemotropiska reaktioner i många fall kunna
finna att ypperligt medel i kampen mot de skadliga formerna.
Ty det är bättre att förekomma än att forekommas och af
alla metoder att förekomma en härjning når väl den idealet
närmast, när man fångar honorna, innan de hunnit lägga ägg,
och det borde man kunna göra, om man lyckades isolera de
organiska ämnen hos larvernas näringsväxt, för hvilkas lukt
honorna reagera, och använde dessa som lockbete vid några
slags fällor eller fångstapparater.
1 själfva verket har man redan tillämpat dylika metoder i
praktiken, utan att man gjort klart för sig den teoretiska
grundvalen för dem.
När man t. ex. lägger ut fångstbarkar för snytbaggar eller
Hylesinus-arter eller använder fångstträd för märg- och
barkborrar, så är det specifika kemotropismer, som man använder
sig utaf, vare sig det är fråga om de äggläggande honorna
eller båda könen, när de äta.
I flera fall har man nått goda resultat genom att bestryka
fångstbarkarna med terpentin, ett ämne som finnes i
barrträden.
Men i intet fall har man sökt taga reda på hvilken
bestämd organisk förening i den ena eller den andra växten,
som är kemotropiskt aktiv på den ena eller andra insekten,
ännu mindre sökt att syntetiskt framställa densamma och
använda den i praktiken. Enligt min mening ha Vkrschaffelts,
Devitz’ och Howletts undersökningar, sedda mot bakgrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
