Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofvanifrån, den öfre visar ringen öppen, innan den satts om
något fågelben. Märkningarna med dessa ringar göras
lämpligen på stora fågelungar i bona, och storleken är afpassad
*
efter den fullvuxna fågelns benstorlek. För att möjliggöra
märkning af skilda fågelarter få därför ringarna tillverkas i
olika storlekar. Våra svenska ringar äro af fyra olika typer:
kråkringar, måsringar, trastringar och svalringar afsedda för
resp. fåglar eller dylika af ungefär samma storlek. Den på
ringarna instansade adressen är Riksmuseum, Stockholm, och
dessutom är hvarje ring försedd med ett nummer, som
möjliggör identifieringen.
Den andra viktiga metoden för studiet af fågelflyttningarna
är insamlandet af data och den vetenskapliga bearbetningen af
dessa.
Det är härvidlag inte som i förra fallet frågan om att
söka de flyttningsvägar, fåglarna följa under färden mellan
vistelseorter under sommaren och vintern, utan här ha vi
att söka bestämma den temporära fördelningen af respektive
arter inom ett visst område. Det är ju klart, att fåglarna i
alla händelser inte kunna följa en bestämd flyttningsväg ända
till sin häckningsplats, utan förr eller senare måste äfven
sådana arter, som under flyttningarna följa vissa sådana
bestämda leder, divergera utifrån dessa och successivt sprida sig
öfver ett visst landområde. Det är då en af uppgifterna här
att ge en framställning af denna fördelning, och på dennas
förlopp studera de på flyttningarna inverkande yttre faktorerna.
Naturligtvis kunna vi också ur detta fänologiska material erhålla
värdefulla upplysningar äfven i en hel del andra afseenden.
Nu några ord om bearbetningen af ifrågavarande
observationer. Hvarje flyttfågelart har på hvarje plats sin
ungefärliga ankomst- och flyttningstid. Några dagars differens kan
man i regel spåra för olika år. En af de viktigaste uppgifterna
är då att få ett visst fast grundschema för jämförandet af de
olika data. Vi ha t. ex. inom meteorologien en del bestämda
klimatiska förändringar, hvilka dessutom årligen äro
underkastade tillfälliga smärre rubbningar. För att då lära känna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Feb 8 00:19:16 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1913/0119.html
