Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
darne till fällar. Så t. ex. säljas årligen 60 — 80,000 skinn af
ostasiatiska sikahjortar sammansydda 2 och 2 till fällar. De
många tusen renhudar, som årligen förbrukas i Europa och
Asien härstamma så godt som uteslutande från »tama>, renar
De amerikanska vildrenarne (»caribou» i flera arter) leverera
ock en massa hudar, som dock mest förbrukas i hemlandet,
så att blott några få tusental gå ut i världsmarknaden.
Guanakos på Syd Amerikas Ander och Patagoniens stepper
lämna som unga ett förträffligt pälsverk, och 30 40 tusen
sådana skinn torde årligen komma i handeln. Vikunjaskinnen
af unga djur äro äfvenledes fina och väl betalta, men relativt
få komma i världsmarknaden.
De små egendomliga hyraxarne (stundom kallade
»klipp-gräflingar») i Afrika ha ett ganska mjukt och angenämt
pälsverk, som säljes af infödingarne hopsytt till fällar. Ännu så
länge kommer dock blott något tiotusental dylika skinn i
handeln.
Härmed är i grofva drag redogjordt för, hvilka vilda
dägg-djursarters skinn förekomma i den stora allmänna
pälsmarknaden. Skildringen är dock naturligen ej uttömmande och
dessutom blott approximativ, ty tillgången på vissa djurarters skinn
växlar högst betydligt olika år. Ej minst beror detta därpå,
att den intensiva förföljelse, för hvilken ett värdefullt
pälsverks-djur alltid blir utsatt, ofta leder till dess snara undergång och
alltid till dess minskning i antal, om ej de bevarande
naturförhållandena i förening med en klok skyddslagsstiftning sätter
vissa gränser därför. En del tillfälligtvis i pälshandeln
förekommande djurarter ha också blifvit förbigångna. T. ex. att
då och då några myrsloksskinn säljas till mattor är ju ej att
betrakta såsom något annat än tillfällig handel med »kuriosa;’,
och skulle dylikt medräknas, blefve ämnet allt för vidlyftigt.
Däremot torde kanske en antydning böra lämnas om hvilka
tamdjur, som lämna bidrag till pälshandeln. Vi veta t. ex. att
i våra nordliga landskap gråhundar uppfödas endast för
skinnens skull. I Mandschuriet eger dylikt rum i stor skala, så att
Brass uppgifver att årligen därifrån exporteras 100,000 hund-
Fauna och Flora 1913. Haft. 3.
IO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
