Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lika; och i ljuset af de senare årens undersökningar och
sär-skildt i betraktande af den omständigheten, att polyembryoni
förekommer hos en annan Ageniaspis-art, förefaller det i högsta
grad sannolikt, att här föreligger ett liknande fall.
Tilläggas må, att kokongerna till sin byggnad fullständigt
öfverensstämma med de af ofvannämnda forskare beskrifna
och hvilka är bildade af väfnader i värddjurets kropp,
ej spunna af parasitlarverna själfva. Ocnerostoma piniariella
har hos oss två generationer årligen och Ageniaspis kläcktes
något senare än den första; vi kunna därför vänta ännu en
generation äfven af parasiten och jag hoppas då bli i tillfälle
att insamla mera material.
Försök att förklara uppkomsten af polyembryonin.
Marchal har i ett mycket intressant arbete gifvit en
öfver-sikt öfver liknade reproduktionssätt inom andra djurgrupper; han
nämner flera exempel på att embryoner dela sig i flera dylika,
redan innan embryot lämnat ägget; så är t. ex. fallet hos
bryozoer, lumbricider och tunicater; hos andra sker en dylik
knoppning först sedan embryot lämnat ägget, t. ex. hos
plattmasken coelenterater m. fl.
Han redogör därefter för de fall, då man lyckats
experi-mentelt dela upp ett ägg i flera.
Genom att höja temperaturen på hafsvattnet till 31° eller
uppblanda det med lika delar vatten lyckades Driesch och Loeb
att få sjöborräggens blastomerer att dela sig i två eller flera
♦
grupper. Man har äfven lyckats få två fullständiga larver af
Triton sammanhängande blott genom bakkroppens hud, genom
att snöra in ägget på midten medels en silketråd.
Dessa fakta och experiment kasta enl. Marchal ljus öfver
polyembryonin, som ej längre blir något absolut enastående fenomen.
Marchal anser anledningen till denna vara att söka uti, att
Ageniaspis-^mbryot, när Ypojiomeuta-Xarven efter att ha som
helt liten öfvervintrat under äggskalet plötsligt i början af april
börjar äta, blir omgifvet af mera utspädda vätskor, hvilket
medför en ändring i det osmotiska trycket. Hvad hvetemyggans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
