Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
de indisk-afrikanska Bucerotidce (»hornskator» och
»näshorns-fåglar») saknas alldeles.
Af ugglor upptager Hartlaub 6 arter för Madagaskar.
En af dessa är den med sina underarter kosmopolitiska
tornugglan. En horn uggla (Otus madagascariensis) är endemisk,
men en annan (O. major) är nyligen utbruten ur en art, som
är utbredd öfver nästan hela Afrika. En liten dvärguf (Scops
rutila) säges knappt kunna skiljas från en dylik, som lefver
på Celebes.1 Släktet är dock så godt som kosmopolitiskt.
*Ninox superciliaris är en representant af ett indiskt-australiskt
släkte, och en annan art däraf, N. lugubris, är hemma i
Indien och blott funnen i ett exemplar på Madagaskar. Den
sistnämnda kan sålunda knappast räknas till öns fauna.
Heli-odilus soumagni är endemisk.
Två endemiska nattskärror (*Caprimulgus
madagascariensis & enarratus) representera sin familj utan tillskott från annat
håll, men släktet är kosmopolitiskt.
En liten dvärgtornsvala (*Tachornis gracilis) finnes ej blott
på Madagaskar utan äfven i tropiska Afrika, däremot är en
tornsvala (Apas willsi) och en taggstjärtad tornsvala (Chcetura
grandidieri) fullt inhemska, men de tillhöra vidt utbredda
släkten. Ätliga svalbon byggas af ett par Co//oca/fa-arter på
småöarne i Madagaskars omgifning, men om de träffas vid
hufvudön, är ovisst. Det skulle i så fall vara ett asiatiskt
element.
Musfåglar (Coliidce) och trogonider saknas alldeles, likaså
de i Afrika så talrika skäggfåglarne (Capitonidce) samt
honungs-gökarne (Indicatoridæ) och märkligt nog äfven hackspettar.
Bland Passeres märkes först den till Madagaskar inskränkta
familjen Philepittidce, med tvänne arter *Philepitta jala och P/i.
schlegeli, som utmärka sig genom sina gröna hudbihang
ofvan-för ögonen. Den förra är hufvudsakligen sammetssvart, den
senare grön med svart hufvud och gul undersida.
1 Oberholser anser Madagaskarformen vara en geografisk underart under
Celebesformen och kallar därför den förra »Pisortuna menadensis rutila».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
