Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vittne köpas, och om dylika djur stulos, kunde det sonas med
»snattarabot».
En gammal gås hade enligt den sistnämnda lagen samma
värde som kid och lam, ty om något sådant djur skadades,
gäldades därför lika nämligen en örtugh.
Om man vid dikesgräfning »skær ur gæslinga torwer» och
gäslingar dö, ligga de ogill. Men om dylik torfva ej skäres
ut, då är »gæslingær gildær at atta pænningum». Hvad som
menas härmed synes ovisst, men lageditionens utgifvare Collin
och Schlyter gissa, att det skulle vara en torfva, som lades
för att hindra gäslingarne att falla i diket.
Höns hölls tydligen allmänt, ty Östgötalagen uppräknar
bland det, som af bönderna skulle lemnas biskopen, om han
kom på besök i en socken, »tolf höns» (jämte »fiughur pund
mæ|3 flæsk ok et marka nöt»).
Bin funnos ock allmänt.1 Västgötalagen meddelar
bestämmelser om, huru skall förfaras med »koppofunder»
(bisvärms-fynd) på annans mark. Östgötalagen talar »Vm bi garj) ok
huru sum skruua skal». Det stadgas, huru nära man får sätta
»skruf» (= bikupa) intill bigård, huru man får följa bin samt
huru man skall göra, när en bisvärm hittas, hur fyndet skall
delas o. s. v.
1 Vissa lågt stående folk såsom Wandorobbo, Wambuttu m. fl. i Afrika
sätta stockar för bin, och honung utgör en väsentlig del af deras föda. Dessa
ha alls inga andra husdjur mer än möjligen hundar, och detta tyder på, att
biskötsel måhända är tidigare än hållandet af andra husdjur och började redan på
folkens jägarstadium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
