Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stugorna jämte tillhörande uthus och stallbyggnader, och kom
därvid till följande resultat:
fjällstugan vid Saarikoski 182 svalbon
» » Keinovuopio 83 »
» » Kummavuopio 82 »
Tre år senare voro emellertid svalorna mer än dubbelt
talrikare vid Kummavuopio. På gårdens fyra byggnader
räknade jag nämligen icke mindre än tillhopa 177 bon, alla med
invånare. Öfver orsakerna till dessa ansenliga växlingar i
svaltillgången under olika år hade jag tillfälle att göra följande
iakttagelse. Den 17 och 18 juli år 1907 sjönk termometern
ned till + 3 grader C. Stark nordlig vind rådde, åtföljd af
häftiga regnskurar. Under detta oväder omkommo massor af
svalungar genom svält och köld. Att döma af antalet döda
dunungar, som utkastats af föräldrarna och lågo på marken
under bona, torde inemot hälften af årsungarna nått ett
förtidigt slut. Om en liknande massdöd bland svalungar,
förorsakad af dålig väderlek, berättar jägmästare K. Gram i denna
tidskrift 1910. Kihlén’s iakttagelser i Lule lappmark
(»Nordens fåglar», 2:dra uppl.) afse väl däremot vuxna individ.
I Lappland och närgränsande landskap händer det således
ej så sällan, att svalstammen starkt decimeras genom otjänlig
väderlek. Och efter en dylik åderlåtning tager det naturligtvis
sin tid, innan stammen åter uppnår »normal» styrka.
Där svalan skyddas och omhuldas, kan den, som nämndt,
ökas i hög grad. Att den på sista tiden starkt aftagit i många
sydligare trakter af vårt land, beror i många fall helt enkelt
därpå, att den här och hvar bortjagas af befolkningen, som
ogärna vill se sina husväggar nedsmutsade af svalexkrementer.
Därtill kommer, att husen numera i stor utsträckning byggas
med föga eller ej alls utskjutande »takskägg» o. s. v. På många
ställen är det också nära nog endast på gamla gårdar och
hus, som bon af hussvalan (och ladusvalan) stå att upptäcka.
Att däremot med Kolthoff och Jägerskiöld söka orsaken till
hussvalans aftagande »i mossars och sjöars torrläggning, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
