Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lätet, den fina drillande hvisslingen. Det stämde inte med de
gamla berättelserna om sidensvansens undangömda och
förstulna uppträdande på häckningsplatsen.
* *
*
Med anledning af dessa bofynd har jag funnit det vara af
intresse att rekapitulera vår kännedom om sidensvansens
förekomst som häckfågel inom våra landamären. Den första
uppgiften gafs af W. v. Wright som 1832 vid Kätkäsuando den
22 juni sköt en sidensvanshona med liggfläck och med
half-färdiga ägg och som föröfrigt vid samma tid funnit fågeln
allmän vid 67° och 68° n. Br. längs finska gränsen. De
underrättelser, som lämnats herrarne v Seth och Löwenhjelm på
deras resor i Lappland 1842 och 1843, synas mindre
tillförlitliga. Den klassiska utgångspunkten för vårt säkra vetande i
saken är A. Newtons redogörelse i The Ibis, 1861, för J.
Wol-leys erfarenheter från det finska området mellan Muonio och
Ounas älfvar. År 1856 hade, af Wolleys kunskapare, de första
äggen tagits dels i nämnda trakt dels också så långt söderut
som vid Ajos Saari vid Bottniska viken. År 1857 fick Wolley
själf, som den förste oolog hvilken beskärts denna upplefvelse,
se sidensvansbon i naturen. År 1858, det stora
sidensvansåret, under hvilket Wolley inköpte sina 666 ägg och en herr
Keitel från Berlin, som vistats »vid Muonioälfven», hade erhållit
ett tjugotal, hade ett annat själfständigt och intressant fynd
gjorts af Mr. H. E. Dresser med sällskap. På den 4 svenska
mil utanför Uleåborgs hamn belägna, skogbevuxna Sandön hade
de den 3 juli funnit ett bo med fullvuxna ungar.
Nedanstående uppgifter må visa fördelningen af de bofynd
efter år 1858, som det lyckats mig att sammanföra.
1859 synes sidensvansen hafva varit relativt fåtalig i
Muo-nioniska- och Kittilädistrikten. Samma år erhöll Riksmuseum
en fågel i nästdräkt från Jämtland.
1860 var fågeln åter mera talrik i nyssnämnda trakter.
1866 påträffades 5 bon i Muonioniska-trakten och under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Feb 8 00:19:16 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1913/0270.html
