Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
antydningar beträffande de slutsatser, som man trott sig kunna
draga af iakttagelser och anställda försök öfver hithörande
fenomen.
Välbekant torde väl det förhållandet vara, att i
bäckfaunan bl. a. en hel del djur finnas företrädda, hvilka förgäfves
eftersökas på andra lokaler. Hit höra t. ex. en del små
organismer, hvilka utgöra det s. k. flodplankton eller
potamoplank-ton (autopotamoplankton). Med ordet plankton förstås ju
organismer, som drifva omkring i vattnet, ofta uppehållna af
särskilda sväf-apparater, tack vare hvilka de äro oberoende af
botten och stränder och kunna föra ett städse kringdrifvande
lif. De besitta äfven en högst obetydlig egenrörelse och föras
därför viljelöst omkring af strömningar i vattnet. Att dylika
varelser skulle kunna hålla sig kvar i floderna, synes ju
egendomligt, men naturligtvis är det endast i större och lugnt
framflytande sådana, som potamoplankton kan existera. Att
närmare ingå på de former, som höra hit och hvilka samtligen
äro lägre, smärre djur och växter, kan här ej komma ifråga och
ligger utom ramen för denna uppsats. Jag vill endast nämna, att
hvad den potamoplanktoniska faunan — och floran —
beträffar, så är den synnerligen artfattig. Särskildt brukar hit
räknas en liten vattenloppa (Bosminopsis), som nästan
uteslutande träffas i rinnande vatten (Wolga, Paraguay, La Plata,
Amazonfloden). Man känner ännu ingen verklig autopotamisk
zooplanktont, däremot ett fåtal alger och andra lägre växter.
Då emellertid ingen enda af dessa planktonsorganismer äro
undersökta angående de förhållanden, som här sysselsätta oss,
måste vi här förbigå desamma.
Betydligt större intresse förtjäna då istället andra
djurformer, sotn dels ha en större egenrörelse och dels uteslutande
(eller så godt som uteslutande) träffas i floder och bäckar.
Det är om dessa, som vi här skola säga några ord, och vi skola
i detta sammanhang endast fästa oss vid en del intressantare
former, som på sista tiden blifvit undersökta beträffande sin
rheotaktiska reaktion. Med rheotaxis menar man
organismernas (det är endast djur, som hittills blifvit undersökta) inställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
