Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nungsfåglar, arter af släktet Nectarinia, som härvid äro de
verksamma. Huru det går till vid pollinationen har närmare
undersökts af den engelske forskaren Scott Elliot, som berest
Sydafrika och delar af Madagaskar och därstädes gjort en hel
mängd’ blombiologiska iakttagelser hos olika Musacéer, bland
andra Ravenala. Enligt denne författare bilda de båda längre,
sidoställda blombladen i den inre kransen ett slags slida, som
innesluter ståndarna och hindrar dem att fritt växa ut, och de
hållas härigenom starkt spända. När blomman kommer fram
genom springan mellan högbladets styfva kanter, befinner den
sig i en elastisk spänning, och de båda blomblad, tillhörande
den yttre kransen, som först visa sig utom sitt skyddande hölje
och som till en början sluta tätt tillsamman, skilja sig så
småningom från hvarandra. Om vid detta stadium i utvecklingen
spetsen af den innanför liggande slidan beröres, frigöras de
densamma bildande tvenne kronbladen, och ståndare och stift
springa elastiskt fram, hvarvid ett litet moln af pollen
utströs.
När en fågel kommer för att söka honung, sätter den sig,
fortfarande enligt Scott Elliot, vanligen först på det näst
öfver-sta högbladet och rör sig sedan framåt och nedåt för att
genomsöka blommorna. Härvid bär den sig åt på så sätt, att
den sticker in sin näbb under det korta kronbladet för att
komma åt honungssaften, som afsöndras i riklig mängd från
fruktämnet. Under sitt sökande kommer fågeln naturligen i
kollision med en del unga, ännu orörda blommor, som vid
beröringen af näbben fullkomligt explodera och kasta sitt pollen
på inkräktarens bröst. Vid påhälsningar i äldre, redan
hemsökta blommor kommer denna kroppsdel i beröring med
pistillens efter explosionen utbredda båda märkesflikar, på hvilka
en del frömjöl fastnar, och pollinationen är verkställd.
Besökaren går dock icke alltid lika regelrätt till väga, utan hoppar
t. ex. ibland ned midt i en blomma eller försöker på ännu
något annat sätt komma åt den eftersträfvade nektarn. Äfven
en hel del insekter, såsom skalbaggar och steklar, göra ofta
påhälsningar i blommorna för att skatta den rikligt flödande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
