Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De anförda iakttagelserna kunna möjligen betraktas endast
som tillfälligheter, beroende på det jämförelsevis ringa
materialet; med å andra sidan bör man taga i betraktande, att man
iakttagit liknande fall af olika stor fruktbarhet under olika
förhållanden vis å vis andra fåglar. Sålunda är bekant, att t. ex.
Nyctea scandiaca, Archibuteo lagopus och Asio accipitrinus
under lemmelår föröka sig betydligt talrikare, än under
normala förhållanden. Det är ju uppenbart, att det därvidlag är
födans riklighet, som spelar in och på något sätt, som, så vidt
jag vet, ej ännu närmare utredts, står i samband med denna
stegring af afkommans antal. — Mig synes det -— om det
ofvan anförda förhållandet hos kajan verkligen är en regel —
icke omöjligt, att just samma omständighet kan åstadkomma
ifrågavarande variabilitet hos kajan. Det är nämligen ju
naturligt, att födans erhållande är förenadt med större svårigheter
för en större, än för en mindre koloni, och att följaktligen
födan ej kan vara lika riklig för den enskilde individen i en
större som i en mindre koloni. — Födans riklighet vore
sålunda äfven i detta fall den bestämmande faktorn.
Detta är naturligtvis endast ett försök att förklara
ifrågavarande förhållande. För att kunna draga några säkra
slutsatser, böra uppgifterna noggrant kompletteras; materialet är
nämligen ännu för litet. Med det ofvan sagda har jag ock
endast velat fästa uppmärksamheten vid denna fråga. Äfven
vore det särdeles intressant att veta, om någon annan gjort
iakttagelser, hvilka kunde stå i samband med ifrågavarande
sakförhållande.
Bidrag till kännedomen af kajans föda. Under
senaste tider har särdeles flitigt dryftats frågan om särskilda
kråkfåglars eventuella nyttighet och skadlighet, och ha
åsikterna därvidlag hufvudsakligast varit baserade på
undersökningar af maginnehållet. Därför torde ock nedanstående
förteckning öfver födan hos 24 kajor icke alldeles sakna intresse.1
1 Omnämnandet af orterna, där fåglarna fällts, har jag ur förteckningen
bortlämnat, i ty att de icke kunna spela någon roll. Förklaringsvis vill jag dock
nämna, att samtliga skjutits i södra Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
