Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liksom den stora gråhägerkolonien i Pratern vid Wien
öfvergafs, då denna naturpark började lifligare trafikeras, så
kan också försvinnandet af de gamla svenska kolonierna
tänkas bero på, att fåglarna för ofta blifvit störda eller kanske
t. o. m. intensivt förföljda — ända till utrotning (så har det
gått med skarfkolonier i Danmark enligt samtida vittnen),
kanske äfven deras näringsgren har försämrats.
I en hägerkoloni råder alltid en förnäm tystnad, så att
man sommartiden kan passera tätt förbi den utan att märka
något spår af det storartade ornitologiska fenomenet. Först
när man kommer inpå själfva boterritoriet, låta de vuxna
fåglarna höra sina hesa ka-rop, deras uttryck för att fara är på
färde.
Beundransvärd är hägeräggskalets — man ser vanligen
sådana jämte fåglarnas hvita urinexkrement ligga på marken
— blågröna färg.
Uppgifterna om utbredningen och häckningssättet äro
delvis hämtade ur C. A. Westerlund, »Skandinaviska fåglarnes
fortplantningshistoria».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
