Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(till öl?) och kvastris.1 Västgötalagen säger nämligen: »Flår
man bast eller bark, bryter pors eller kvastar i den skog han
ej eger något, böte tvenne sextonörtugar».
Af vattenvegetation nämner Östgötalagen vass dock mera
i förbigående, då det omtalas, huru man skall ordna
förhållandena, när by och allmänning mötas i vattnet. »Då skall man
taga ett ’nio alna langt skip’ (=båt)och ställa [den ena] stam
men i vassen och den andra utåt djupet; då skall [en man]
stånda i bakre stammen och hafva i handen ett [-[båts-]hake-skaft-] {+[båts-]hake-
skaft+} och kasta det tillbaka öfver axeln utåt djupet; ege så
byn så långt som ytterst är kastadt, och allmänningen det
som utanför är.»
»£>ang» (= tång, alger) finnes också i Östgötalagen i
samband med »[tangbrika» i sammanställningen den som bär sköld
öfver »[»ang ok [fangbriko». Det motsvarande finnes ock i
Västgötalagen, och det tolkas som ett figurligt uttryck för
fientligt infall öfver hafsstranden eller genom skogen. Det
var ock själtklart, att lagen stadgade, att den, som förde in
utländsk härsmakt någondera vägen, förverkat lif och gods.
De odlade växterna, som omtalas i de gamla Götalagarne,
äro ej så särdeles talrika. 1 Östergötland voro tydligen råg
och rofvor de viktigaste kulturväxterna, och i synnerhet
utgjorde de det hufvudsakliga sädet på rödjningar och
svedjeland. 1 Östgötalagens bygdabalk talas nämligen flerstädes om
»ry[)ia undir rowm ælla rughi,» rödja för rofvor eller råg.
Att det är frågan om vinterråg upplyser Västgötalagen på
ett par ställen t. ex.: »Nu dör præstin sithan vinterrugher ær
sather um hösten» (sedan vinterrågen är sådd om hösten), då
skall den präst som efter kommer rågen hafva och gifva
arf-vingarne frölön. Eller: »Dör lanboe firi fardaghæ (dör landbo
1. arrendator före fardag)––––— ær rughi sat a bole» (är
råg sådd å gården), då skall till arfvingarna gäldas
»æmman-ger skiæpur, sum ær a sat» (lika många skäppor, som äro
sådda).
1 I Landslagen står det »Quaste af Eek». Både detta och brytandet af
pors straffades enligt den lagen med tre markers böter jämte skadeersättning.
Pors fick ej brytas på allmänning före Olofsmässan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
