Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fyrarne och flyttfåglarne.
Bland de otaliga faror, som hota fåglarne under deras
flyttningar, utgöra fyrarne en af de mera allvarliga. Ett slående exempel
härpå lämnas af fyrmästaren Axel Lindberg vid Pater Nosters
fyrplats, som i bref till Riksmuseum meddelar, att på morgonen den
18 sept. i år öfver ioo fåglar träffades döda nedanför fyren.
Enligt insända prof funnos bland dessa bl. a. trädgårdssångare,
löf-sångare, buskskvätta, stenskvätta, svart och hvit flugsnappare,
trädpiplärka, enkelbeckasin och vattenrall. Tio dagar senare kommo
prof på svarthätta, säfsparf, ljungpipare och kärrsnäppa.
Från Söderarms fyr omtalar hr E. Malmberg, att den 16 och
17 okt. skaror af kungsfågel samt bergfink och rödhake flögo mot
fyren, hvarvid en del omkommo.
Från Fårö fyrplats meddelar hr Nils Sandelin, att natten
mellan den 20 och 21 okt., förutom 2 gräsänder, flera starar,
sångtrastar, rödvingar, snöskator, rödhakar och sånglärkor störtat. Ett
par nätter senare föllo (enl. till Riksmuseum insända exemplar) en
ung vigghona, en enkel och 2 halfenkla beckasiner, flera sånglärkor
och gråsiskor.
Vid en del tyska och engelska fyrar har man sökt vidtaga
åtgärder till flyttfåglarnes skyddande och för att förebygga deras
för-olyckande vid fyrarne. Det skulle vara önskvärdt om något dylikt
äfven skulle kunna göras här i landet på de för fåglarne mest
ödesdigra platserna.
Cygnus bewicki skjuten vid Öland.
Ett exemplar af mindre sångsvanen (Cygnus bewicki Yarr.)
sköts den 24 okt. i år vid Ottenby på Öland af hr Bengt Berg,
som godhetsfullt öfverlemnat exemplaret till Riksmuseum. Hr Berg
meddelar, att han gått ut på ett grund utanför schäferiängen för
att vänta på sjöfågel. Där kom nu norrifrån en flock på 8 svanar,
alla gamla. När de kommit inom håll, tyckte sig hr Berg finna,
att en fågel, som var nära, föreföll mindre än de andra. Han sköt
denna med första skottet. I hastigheten observerade han ej så
noga de öfriga, men sedan ville han erinra sig, att ännu en fågel
var mindre än de andra. Sannolikt var det ett par. Emellertid
var hr Berg ej förvissad om, att han skjutit en C. bewicki förr än
han gick för att taga upp den först skjutna svanen, då ju det gulas
ringa utsträckning vid näbbens bas, ej nående fram till
näsbor-rarne, öfvertygade honom om sakförhållandet. Med anledning
häraf framkastar han som en förmodan, att den mindre sångsvanen
(C. bewicki) möjligen ej är så sällsynt här under flyttningen, som
man tror, utan förbises af jägarne, då den kommer i flock med
den vanliga sångsvanen (C. musicus). Man vill naturligtvis ej skjuta
på den »mindre och sämre fågeln».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
