Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Små bidrag till de lägre ryggradsdjurens psykologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÅ BIDRAG TILL DE LÄGRE RYGGRADSDJURENS PSYKOLOGI 31
undantag djärfvare, stridslystnare, framfusigare, i det hela
aktivare, än honorna, detta mer beroende på könskörtlarnes
större aktivitet och däraf beroende sinnelag än på en annan
grad af själslif. Hanarna kämpa gärna och intensivt om bytet,
under det en hona ofta hellre lämnar den mask åt sitt öde,
som en annan redan nappat tag i.
Hos grodor och paddor blir olikheten mellan individerna
redan större. Här märkes ofta en ganska stor skillnad i
tilltagsenhet, om vi så få kalla den större aktiviteten. Den ena
förstår ofta betydligt bättre än den andra att välja en skyddad
plats, hvarifrån han kan öfvervaka grannskapet och snappa
upp förbikommande kryp. Bland en hel del nyinfångade djur
(endast unga eller endast gamla grodor, af samma storlek),
som man ej ger allt för riklig föda, får man snart se, hur en
del bli feta på de andras bekostnad, de äro vaknare och
antagligen psykiskt starkare och därför högre stående än de
öfriga. Att denna tilltagsenhet icke endast beror på bättre
utrustade sinnesorgan (se ofvan!), visar det förhållandet, att
många af dem ej låta skrämma sig från födan, som de just
skola hugga tag i, hvaremot de andra, mindre tilltagsna, äro
lättskrämda och lätt bortjagade. De förra blifva fortare »tama»,
som man säger, de vänja sig vid människan, de bli ej rädda,
när man berör eller lyfter upp dem. Mellan de olika arterna
är skillnaden betydlig, äfven om djuren äro lika stora eller af
samma ålder.
Emellertid är studiet af de intellektuella egenskaperna inom
en så jämförelsevis lågt stående djurklass som groddjurens ej
lätt, det fordrar åtminstone ganska långvariga, jämförande
iakttagelser. På ett betydligt högre plan komma vi, när vi i
det följande öfvergå till reptilierna.
För att erhålla en tillförlitlig måttstock måste vi först
undersöka begreppen tämjbarhet och läraktighet och deras
betydelse. En af mina vänner, också herpetolog, påstår alltid, att
han tycker bättre om sådana djur, som ej så lätt låta tämja
sig, och håller dem för intelligentare än andra, som genast bli
tama. Eller med andra ord, han håller dem för ointelligenta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
