Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nits. Vid Helgoland träffades den första gången 1894, men då i
unga exemplar, så att den förmodan uttalades, att fisken sannolikt
skulle finnas där konstant. Då ju emellertid dylika småfiskar endast
tillfälligtvis fångas, torde det ej vara uteslutet, att ifrågavarande art
äfven då och då skulle kunna uppträda äfven vid vår västra kust,
hvarför skäl föreligger att rikta uppmärksamheten härpå.
Atherina presbyter hör till en familj, Atherinidæ, som ej har
någon representant hos oss, men som är närmast befryndad med
multefiskarne, Mugilidæ. Atheriniderna äro i allmänhet små fiskar.
Ett karakteristiskt drag för de flesta af dem är, att de ha ett bredt
silfverglänsande band längs kroppssidan, hvarför man för dem skulle
kunna föreslå namnet »silfverbandfiskar». De ha två ryggfenor, af
hvilka den främre är kort och stödd af svaga taggstrålar (8 dylika
hos A. presbyter). Den bakre är något längre (hos A. presbyter med
en tagg- och 13—15 mjukstrålar, och analfenan har en tagg- och
15—18 mjukstrålar). Färgen är på ryggen vanligen något
brun-aktig 1. grönaktig, halft genomskinlig. Silfverbandet upptager 4:de,
5:te och 6:te fjällraderna. De flesta silfverbandfiskarne lefva vid
kusterna af tropiska och tempererade haf, men en del af de 14
släktena träffas äfven i insjöar och strömmar. Ehuru storleken i
regel är obetydlig, ätas dock vissa arter och sägas vara
välsmakande, ehuru benen äro hvassare än t. ex. på nors eller småsill af
motsvarande storlek. Den ofvannämnda arten, som når en längd
af 15 mera sällan 20 cm., är föremål för fångst i södra Europa
tillika med en närstående art, A. hepsetus._
Den palearktiska regionens minsta däggdjur
kallar den kände engelske däggdjursforskaren Oldfield Thomas en
nyss af honom beskrifven näbbmus, Sorex burneyi, från trakten vid
Baikal-sjön. Dess kroppslängd är 50 mm., svansen 23,5 mm.,
bakfoten utan klor 8 mm. Den är sålunda något mindre samt
kort-svansigare än vår dvärgnäbbmus. Till färgen är den ungefär ljust
sepiabrun ofvan, brunhvitaktig på sidorna och undertill.
Flugornas förökning.
D:r Howard vid Department of Agriculture i Washington D.
C. har räknat ut, att därest allt gick väl och inga olyckor tillstötte,
afkomlingarna af en fluga efter 40 dagar skulle kunna uppgå till
20 millioner och väga omkring 800 amerikanska skålpund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
