Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livia juncorum Latr. och dess gallbildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
FAUNA OCH FLORA
icke i detsamma någon af insekter härrörande gallbildning,
utan betraktade det som en särskild varietet af värdväxten,
hvilken han kallade Gramen junceum folio articulato cum
utri-culis och beskref i sin år 1620 utgifna Prodromos theatri
bota-nici. Med en ringa modifikation af uttrycken återkommer samma
beskrifning i hans senare (år 1623) utkomna Pinax theatri
botanici. I förstnämnda arbete lyder den på följande sätt
(I, 12): »post foenisecium, caulis palmatis exurgat, cui raro
capitula corymbacea insident, sed vtriculi vnciales paleacei, in
capillamenta fisci, modo virides, modo purpurascentes . . .»
Det framgår sålunda, att Bauhin uppfattade Ziwz-cecidiet
som en efter höslåttern uppträdande säsongsform af Gramen
junceum folio articulato aquaticum (= Juncus articulatus L.),
utmärkt genom blåsformiga och rikt förgrenade skott. Bauhin
iakttog äfven, såsom af ofvan anförda citat synes, den
växlande, röda eller gröna färg, som utmärker ifrågavarande
deformation. Tvenne i Prodomos theatri botanici (I, 12)
förekommande afbildningar, af hvilka jag här i reproduktion återgifvit
den ena, visa dess karakteristiska utseende.
Första gången cecidiet af Livia juncorum omnämnes i
svensk botanisk litteratur, är i Olof Rudbeck’s (»faderns och
sonens») Campi Elysii (Glysis wald),1 detta berömda, i
imperial-folio utgifna planschverk från Sveriges storhetstid och ett af
världslitteraturens märkligaste arbeten, hvilket, om det kunnat
fullföljas i ämnad omfattning och enligt den ursprungliga planen
(med handmålade, s. k. illuminerade figurer), skulle kunnat
värdigt ställas vid sidan af vår tids förnämsta botaniska verk,
det monumentala Flora danica. Som bekant är, hindrades
förverkligandet af Rudbecks stort anlagda plan genom
Uppsalabranden år 1702, som förstörde större delen af nämnda stad.
Från trycket hade då endast två tomer af Campi Elysii
utkommit, omfattande den första 558, den andra 623 afbildningar.
Af den sagda år utgifna tornen I, hvilken anmärkningsvärdt
1 Titeln skrifves olika, Campi Elysii, Campus Elysius, Campus Elysii. Se
härom utredningen i Johannes Rudbeck’s 1911 utgifna bibliografi öfver verket
ifråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
