Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staren häckande i Västerbottens lappmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 70
FAU.XA OCH FLORA
i ett enda par åtminstone i 10 års tid. I de öfriga byarna
uppges det däremot vara först under de sista 4—5 åren, som
den begynt uppträda som häckfågel. Till en början säges
han ha förekommit blott i några enstaka par, men från och med
det förflutna året iakttogs han blifva betydligt allmännare. Nu
torde i hela Tärna socken förekomma åtminstone 10—15 par
häckande starar.
Den egendomliga, svarta fågeln väckte naturligtvis bland
befolkningen icke så liten sensation, då den först började visa
sig mera talrikt. Man hade ganska märkliga funderingar om,
»hvad det kunde betyda». Numera har dock befolkningen, tack
vare turisttrafiken, ganska väl reda på dess fredliga egenskaper
och fågeln ses öfverallt med mycket blida ögon och ofredas
på intet sätt. Äfven namnet stare är nu genom turisterna
ganska allmänt kändt bland befolkningen.
Beträffande den väg, som staren kommit, torde utan vidare
Norge kunna anges som dess ursprungsland. Vid den
närmaste norska kustorten, Mo i Rånen, förekommer staren mycket
talrikt och plausibelt synes, att han letat sig därifrån öfver
de ganska låga gränsfjällen till Tärna. Vägen är icke lång,
till det närmast belägna Umasjö c:a 7V2 mil, till det längst
bort belägna Laisholm c:a 11 mil. Orsaken till, att han först
på senaste tiden börjat bli bofast på svenska sidan, är svår
att utleta. Mycket antagligt är dock att den sammanhänger
dels med byggandet af en landsväg mellan östra ändan af
Öfver-Uman och Tärna kyrkoplats, dels med den ifrigare
odlingen kring de svenska byarna. Af allt att döma synes staren
i dessa nordliga trakter vara mycket starkt bunden till
människan och knappast företaga vare sig några
rekognosceringsturer eller bosättningar annat än efter de större stråkvägarna.
Möjligen har den lifligare trafik, som blifvit en följd af
landsvägen, inverkat på staren därhän, att han med större trygghet
letat sig fram mot öster. Den utvidgade odlingen återigen har
antagligen väsentligt ökat starens möjlighet att finna föda.
Det synes nämligen uteslutande vara å de odlade partierna,
han letar och finner den erforderliga näringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
