Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några smärre iakttagelser från Tåkern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
FAUNA OCH FLORA
eller mera ut ur nämnda vass. Sedan jag kommit fram till.
vasskanten och vek de yttre skymmande stråna åt sidan,
syntes dock svan vid svan ännu kvar därinne. Hopen af hvita
kroppar gaf anledning till utropet. »Det är ju som att titta in
i ett fårhus»! Dessa svanar voro föga rädda. De tycktes
tydligen ha reda på, att fridlysningstiden för dem ännu ej utlupit.
A andra sidan visade dessa hopar af värnlösa ruggsvanar samt
likaså de föga mer än halfvuxna och ännu blott af gråhvitt dun
klädda ungarna, att det var i hög grad af nöden, att
fridlysningen utsträcktes till 1 sept. Skjutes en svan i Tåkern
förvandlas den vanligen till korf, då detta anses vara det
lämpligaste sättet att tillgodogöra det ganska grofva köttet. Men
nog är det en ganska prosaisk afslutning på tillvaron för en
sådan präktig fågel!
Gräsänder var det såsom vanligt godt om, dels ute på
klarvattnet, dels också i vassarne inom sådana områden såsom
vid Hånger, hvarest jakten skötes och ej för hvarje dag fåglarna
oroas genom jakt. Skedänderna syntes måhända något
talrikare än vanligt, och jag lyckades äfven förvärfva några
dylika i sommardräkt för Riksmuseum. Krickor uppträdde som
vanligt på för dem lämpliga platser, men bläsänderna, som för
två år sedan öfversomrade i så stort antal, syntes ej alls till
i år liksom ej heller i fjol. Brunandantalet föreföll snarare
mindre än vanligt åtminstone i trakten af vassarne. Men ute
på klarvattnet funnos ju talrika kullar, som vid annalkande
fara visade sin utomordentliga färdighet att dyka och, om
vattnet krusades af vågor, så godt som spårlöst försvunno. I en
gata i vassen sköt min son Sverker en ruggande brunandhona,
som jag till följd af den starkt färgade dräkten i första
ögonblicket tog för en hane i sommardräkt. Hufvudet var ofvan
svart, på sidorna ganska mörkt brunt. Kräftraktens fjädrar
svarta med klart roströdbruna kanter. Skulderfjädrar och:
flankfjädrar ovanligt mycket gråhvitpudrade. Öfvergumpen och
öfre stjärttäckare rent svarta. Denna brunand hade ej någon
kull. Det är möjligt sålunda, att hon var steril och detta
orsaken till de starka färgerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
