Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den högnordiska gråsiskans (Acanthis Hornemannii Holb.) förekomst på Spetsbergen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HÖGNORDISKA GRÅSISKAN PA SPETSBERGEN 20 5
Scoresby omnämner gråsiskan på två ställen i sitt
berömda arbete »An account of the arctic regions». På första
stället (vol. 1, p. 131) uppräknar han de fåglar, som
observerades under ett besök på land i närheten af Kingsbay den 23
juli 1818. Dessa äro vanliga arter, bland hvilka dock äfven
figurerar »crimson-headed sparrow {Fringilla flammea)»,
hvaremot snösparfven icke omnämnes, en fingervisning att det
med all sannolikhet varit just denna på Spetsbergen allmänna
fågel, som Scoresby sett. Vid ifrågavarande årstid äro
snösparfvens ungar i regel redan utflugna.
När Scoresby sedermera lämnar en förteckning öfver de
vid och på Spetsbergen förekommande fåglarna, omnämnes
gråsiskan återigen (p. 537) sålunda:
»Fringilla linaria. Lesser Redpole. — On our approach to
Spitzbergen, several of this species alighted on different parts
of the ship, and were so wearied apparently with being on
the wing, though our distance from the land was not above
ten miles, that they allowed themselves to be taken alive».
Beklagligt nog får man ej veta något om år eller årstid, när
detta inträffade. Om det skett under Scoresbys första resa,
är det ju mycket möjligt, att det var fråga om hans första
bekantskap med snösparfven, som han då tog för gråsiskor.
Och sedan har kanske anteckningen härom nedskrifvits i
oförändradt skick. Det är mycket vanligt, att snösparfvar vid
flyttningstiden slå ned på fartyg mellan Spetsbergen och Norge.
När vi återvände i början af september 1882 från Spetsbergen,
hände det t. ex. den 13, att två af de på vårt lilla fartyg
nedslagna snösparfvarne voro så utmattade, att de omedelbart
stucko hufvudet under vingen och somnade, hvarefter de utan
vidare kunde tagas med händerna.
Alla zoologer, som sysselsatt sig med Spetsbergens
fågel-fauna (Sundevall, Torell, Quennerstedt, Malmgren, Newton)
voro därom ense, att Scoresbys uppgifter hänförde sig till
snösparfvar och icke till gråsiskor, ehuru saken naturligtvis
icke numera låter sig med full säkerhet afgöra. Sedan kom
emellertid Eatons fynd 1873. Hans uppsats (The Zoologist,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
