Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
FAUNA OCH FLORA
har endast för en 6 år sedan utsäde af timotej frö ägt rum på det
område, där Thlaspi alpestre finnes alldeles i yttersta, kanfen, hvarest
vallen sänker sig en x\t m. fram emot ladan. Han hade ej
observerat växten, så vidt han kunde erinra sig, men ansåg den ej vara
införd, enär den då, enligt hans åsikt, under de fem ären skulle
spridt sig öfver det då insådda området, under det den endast fanns
just vid den linje, där han börjat så. Sannolikt torde emellertid
vara, att växten under långa tider funnits på sin soliga fristad i
ödebygdernas provins, om den än ganska långt tillbaka i tiden skulle
kunna hafva kommit genom människans åtgörande, men då från ett
håll, där Thlaspi alpestre finnes. Man skulle ju kunna tänka sig
på grund af dess förekomst vid en lada, att den införts under något
nödår, exempelvis 1902, då all stråsäd i fem socknar, bland dem
Vemdalen, frös bort och främmande hö importerades, eller genom de
stora timmerdrifningarna, då en betydande mängd foder infördes och
och ännu införes till provinsens olika delar. (Birger, s. 72 och 80.
i Härjedalens vegetation). Äfven torde man kunna antaga, att
växten inkommit från Hälsingland, där Thlaspi alpestre f. tunense
finnes. Att afgöra denna sak är emellertid ej så lätt. Alltnog, den
finnes tämligen riklig på den uppgifna lokalen, där den synes
föröka sig och trifvas synnerligen väl. Efterblomstring af
försommarväxter som denna art, hvilka i Härjedalen blomma i slutet af juni,
är hos vissa arter ej så ovanlig i mellersta Norrland, och dessa
kunna i flere fall på skyddade lokaler uthärda en tillfällig köldgrad
af —5°—6° C.
Vemdalen den 20 sept. 1915.
Karl Bernh, Nordström.
Ornitologiska iakttagelser i Vilhelmina, Lappland.
Vilhelmina socken med sin omväxlande natur hyser en hel del
intressanta fågelarter. På Marsfjällen häckar bl. a. snösparfven och
nere i skogslandet en del för södra Sverige typiska fågelarter.
Sålunda har jag tvänne gånger under sommarens lopp iakttagit
trädgårdssångaren häckande — ena gången i Hansbo vid Vojmsjön och
den andra gången vid Åselegränsen. På bägge ställena vistades
den i björkskog invid någon by. I Hansbo observerades äfven en
nyss utflugen kull af grönfink. Både trädgärdssångaren och grönfinken
äro eljest ytterst sällsynta i Västerbottens län. En ringdufva sågs
den ls/7 i södra delen af socknen och af allt att döma tycktes hon
vara bofast där. Ända uppe vid Malgomajsjöns öfre ända iakttog
poststationsföreståndaren i Stalon 2 st. dufvor (trol. ringdufvor) i
april månad d. å. De kommo från väster, hvilade några timmar
på en åkerteg och fortsatte sedan österut.
Vid Gråtansjön, där fägellifvet i sommar var synnerligen rikt,
häckade morkullan. Hon hade här den 7 juli nyss utflugna ungar.
Under cirka en km. vandring utmed sjön sågos följande arter:
gräsand, stjärtand, kricka, svärta, knipa, enkel beckasin, grönbena
(To-tanus glareola). trana, drillsnäppa, morkulla, gulärla, gök, rödvinge,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
