Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
237
träd, som angripits af larverna, och har jag från en enda liten
pärongren kunnat nedplocka 70 ä 80 larver. På träd, där larverna
fått husera ostörda, ha stora grenar kalätits. — Fjäriln är
själffallet mycket allmän här.
På samma gång anser jag mig böra omnämna ett
massuppträdande af Sandgräsfjärilen {Saty rus semele L.).
Under eftersommaren 1914 visade sig nämnda fjäril i tallösa
skaror inne i Borgholms stad. Öfverallt på husväggar,
trädstammar och sandgångar sutto massor af fjärilar, och särskildt på
nedfallen, skadad frukt, samt pä fuktiga platser skockade sig fjärilarna
synnerligen talrikt.
Med anledning af en uppmaning i denna tidskrifts 6:e häfte af
1912 att inrapportera invasioner af vissa emigrerande fjärilar, vill
jag omnämna, att 1903 års invasion af Vanessa cardui L. äfven
berörde Tingsryd i Tingsås s:n. Tingsås ligger inom Konga härad,
som är beläget i sydöstra delen af Kronobergs län, ungefärligen
560 20’ och 570 nordlig bredd och omkring 30 väster om Stockholm.
Nämnda år uppträdde V. cardui i tallösa skaror kring
Tingsryd, hvilka alla flögo i riktning öster till väster.
Borgholm i september 1915.
Alfred Lindquist.
En stympad rapphöna.
Den 19 sept. i år sköts i Enköpingstrakten en rapphöna,
som var på ett märkligt sätt stympad, sannolikt af en
skördemaskin. Vänstra benet hade afskurits ungefär 4 och det högra
ungefär 8 millimeter under tarsalleden. Sedan detta skett, hade den
återstående lilla stumpen af tarsen förtjockats och på dess
undersida hade utbildats en bred, ungefär rundad trampsula med
hornartadt öfverdrag, ungefär som en elefantfot i miniatyr. På vänstra
foten är denna trampsula 13 V2 mm. bred och 12 1/J mm.
lång, på den högra äro motsvarande mått 15 1/2 och 14 V-.»-
Tarsalleden är rörlig, och tåsenorna ha fäst sig vid d,en återstående
stumpen af tarsen, så att sålunda en så att säga falsk fot uppstått,
som dock tydligen varit fullt användbar. Rapphönan har alltså
tydligen kunnat gå på dessa stumpar. Detta bevisades af de hårda
lerklumpar, som fastnat vid och omgåfvo fotstumparne, och
dessutom däraf, att fågeln ej hade fjädrarne på bröst och buk
nedsud-lade och ej heller vingledernas fjädrar i ringaste mån nötta. Icke
ens vid uppflog har hon sålunda behöft slå i marken med vingarne.
Att hon ej kunnat löpa med någon fart är ju själfklart, men hon
har dock haft kraft nog att reda sig under åtminstone en vinter,
ty stympningen är tydligtvis af gammalt datum. Den ifrågavarande
fågeln har af grosshandlare Bengt Lindroth skänkts till Riksmuseum,
där den konserverats.
E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
