Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
köpings stadspark har jag ett par år varit i tillfälle att göra
observationer, och har det visat sig, att gräsanddrakarne och
brudandhanen ha varit färdiga med sin vinterskrud redan i september, dä
däremot krickhanen och årthanen bibehållit sin sommardräkt intill
slutet af januari och början af februari påföljande år. Det är
visserligen sant, att förhållandet med domesticerade djur i många fall
ej följer samma regler, som gälla i den fria naturen, men då de
ofvannämnda krick- och årthanarne visade sig lika lifskraftiga som
deras öfriga tidigt fällande kamrater, kan man ju hafva skäl för
antagandet, att äfven i det fria tillståndet dessa äro senare i
fjäderbytet.
H. Nyqvist.
En fyndort för lukgrodan (Pelobates fuscus) i Skåne.
I mina anteckningar från en vandring i södra och sydvästra
Skåne 1871 finnes en uppgift om en fyndort för larver af lökgrodan,
som troligen aldrig blifvit omtalad i litteraturen. Vandringen gällde
efterforskandet af arktiska växtlämningar i de zenglaciala
sötvattens-aflagringarna, och jag var på densamma åtföljd af en vän och
kamrat bland lundastudenterna, nuvarande professorn P. Klason.
Stället i anteckningsboken lyder sålunda: »Vid huset vid stranden
mellan Kämpinge och Skanörs ljung anträffades i en damm larver
af Pelobates i stor mängd. Då jag först såg dem på afstånd, trodde
jag dem vara någon större Apus-art. Enligt uppgift på stället var
denna damm kvarlefva af en större, numera igenfylld».
Man vill naturligtvis gärna efter en så lång tids förlopp söka
få sin uppgift verifierad, och då jag hade för mig, att jag spritlagt
några exemplar och lämnat dem till dåvarande professorn i zoologi
i Lund F. Wahlgren, vände jag mig till professor O. Carlgren
med förfrågan, om några Pelobates-\a.rver från sagda lokal funnos i
museets samlingar. Så var dock icke fallet, men professor Carlgren
hade i journalen för den 30 aug. 1871 funnit antecknadt, att jag till
museet skänkt: »8 st. Pelobates-Xaxvex från en torfmosse på Skanörs
ljung, nära ett litet hus vid vägen till L. Hammar». Huruvida
denna uppgift om vägen är lämnad af mig eller tillagd af professor
W. vågar jag icke afgöra. Af densamma skulle man kunna förmoda,
att fyndorten var belägen på halföns norra sida, i närheten af
vägen från Skanör till St. Hammar (vid Ljunghusen eller i deras
närhet). Själf har jag dock snarare för mig, att det kunde vara
vid ett hus, som låg på halföns södra sida vid gränsen mellan
Skanörs ljung och Kämpinge ljung, men det är tydligt, att minnet
efter 44 år icke kan vara fullt tillförlitligt.
Fyndet i och för sig innebär f. ö. icke något öfverraskande,
eftersom lokalen är belägen endast en knapp mil från Skegrie, den
af Nilsson förut angifna lokalen från sydvästra Skåne.
A. G. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
