Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harar med svarta öron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
FAUNA OCH FLORA
alltså endast dessa kvarstående fläckar, som gifva upplysning
om sommardräktens- färg. Och då de ej ha någon särskildt
mörk ton, kan man däraf sluta, att sommardräkten i sin helhet
ej varit mörkare än vanligt eller med andra ord, att haren i
öfrigt ej varit melanistisk, utan att det svarta sannolikt
inskränkt sig till öronen. Detta gör svartöradheten i och för
sig mera märklig. Att mer eller mindre fullständigt
melanis-tiska former då och då uppträda bland däggdjuren såväl som
äfven bland andra ryggradsdjur, är ju en känd sak. Vår
vanliga svenska hare förekommer också som bekant undantagsvis
i rent svarta, d. v. s. fullständigt melanistiska varieteter, men
äfven stundom i ett mer eller mindre utprägladt mörkt
öfvergångsstadium till dylik melanism.
En hare (J1) i ett sådant mellanstadium har Riksmuseum
i början af sept. i år (1915) genom vänlig bemedling af ingeniör
Sv. Buren erhållit såsom gåfva af ingeniör Josef Berglund.
Denna hare sköts i Ludvikatrakten. Den är till sin allmänna
färgton mycket mörk, ungefär svartbrun på rygg och sidor.
Öronens yttersida är så godt som svart, men inuti örat är en
hvit fläck, hvilket för öfrigt också är fallet med den svartörade
haren från Östersund. Hufvudet i öfrigt är dock föga mörkare
än hos en normal hare och läpparne äro brungula. På fötterna
börjar redan den hvita vinterullen att ge sig till känna, hvilket
synes tidigt, då man betänker, att haren framkom till
Riksmuseum redan den 6/0. Af ofvanstående framgår, att äfven
hos denna hare, ehuru melanismen är rätt långt framskriden
och längre, som det vill synas, än hos haren från Östersund,
dock melaninpigmentet mest och kraftigast aflagrat sig på
öronens utsida. Detta torde väl stå i samband därmed, att
just öronspetsen och särskildt dess utsida är den enda del
hos en normal hare, som är rent svart. Men om själfva den
direkta grunden till den excessiva utbildningen af
melanin-pigment, som orsakar uppkomsten af mer eller mindre
fullständigt melanistiska harar, därom känner man ännu intet
närmare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
